Gratis och billig marknadsföring av en webbshop – Del 1 – Nätauktioner

Jag har nu tänkt publicera en del sätt att gratis eller billigt marknadsföra en webbshop.
Artiklarna kommer att delas upp i delar då jag inte kommer ihåg alla sätt för tillfället (de blir aktualiserade efterhand i mitt långtidsminne) och jag har inte heller tid att skriva ett längre inlägg för tillfället.

Gratis och billig marknadsföring av en webbshop – Del 1, riktar sig framförallt till webbshoppar med fysiska produkter.

Produkter blir liggande på hyllan

Som webbshop kan man sälja både fysiska och virtuella produkter. Har man ett eget lager ligger produkterna ofta på en hylla och tar plats. I en vanlig butik har man, om man sköter sin kort rätt, ett flöde av kunder som på sin färd genom butiken passerar hyllor med produkter. Under denna färd kan kunden lockas till köp, både köp av det de kom för eller av spontana köp.

I en webbshop är det inte lika enkelt att få detta flöde av kunder som passerar produkterna som lockar till köp, och driver man en renodlad webbshop så finns kunderna enbart i webbshoppen.
Detta leder till att om man är en liten (kanske t o m nystartad) webbshop, med en liten ström av kunder, inte har så lätt med att bli av med produkterna som finns i lager.

För att få en stadigare ström av kunder som är potentiella köpare av dessa produkter rekommenderar jag att man börjar sälja på nätauktionerssajter.

Försäljning via nätauktioner

Man kommer i kontakt med många potentiella köpare och blivande kunder på nätauktionsajter som Budera, eBay.com och Tradera

Fördelar med att sälja på nätauktioner:

1. Nätauktionssajter lockar många ”köpsugna” personer vilket leder till många spontanköp.

2. Du kan lägga ut produkter du vill bli av med till försäljning på sajterna. Vill du bli av med produkterna snabbt (t ex för att få in pengar till kassan) så kan man lägga ut produkterna till ett urtropspris på 1 kr – vilket ofta leder till ett högre pris efter en del budgivning. På detta sätt kan du rea ut produkter, tömma hyllorna och samtidigt öka dina likvida medel.

3. Du kommer i kontakt med många vana nätshoppare. När du säljer något kan du skicka med ditt visitkort eller förtagkort, samt ett kvitto med reklam för webbshoppen. Billiga visitkort eller reklamblad kan du t ex köpa på Vistaprint

4. Sköter du dina affärer får du ett gott rykte på nätauktionssajterna samtidigt som webbshoppen får ta en del ryktensglansen.

Nätauktionssajter fungerar alltså som en extra försäljningskanal som även leder till nya kunder och marknadsföring av webbshoppen.
Rätt hanterat kan försäljningen via nätauktioner te sig väldigt kostnadseffektiv.

[tags]Marknadsföring, Webbshop, Webshop, Webbutik, E-handel, Ehandel, Nätauktioner, Tradera, Budera, eBay, Gratis, Billigt[/tags]

The Long Tail/Den långa svansen – En introduktion

Ett begrepp som jag alltmer använder mig av när jag skriver om marknadsföring via sökmotorer och marknadsföring på Internet är the Long Tail eller Den långa svansen.
Då uttrycket kommer att återkomma i ett antal artiklar jag planerar publicera här på liljankoski.SE, har jag bestämt mig för att göra en enkel introduktion i ämnet the Long Tail (Den långa svansen).

The Long Tail (Den långa svansen) är ett uttryck som myntats av Chris Anderson i en artikel i Wired (oktober 2004). Chris Andersons har sedan utvecklat sitt resonemang vilket resulterat i en bok, The Long Tail: Why the Future of Business Is Selling Less of More, samt fortsätter han utveckla resonemanget kring the Long Tail på bloggen http://www.thelongtail.com/.

Chris Anderson varken uppfann eller upptäckte the Long Tail, the Long Tail har alltid existerat så länge vi har haft ett konsumtionssamhälle (konsumtion av såväl produkter, som information, sociala utbyten, intressen mm). Chris Anderson riktade dock strålkastarna mot the Long Tail, myntade uttrycket och visade på hur stor vikt the Long Tail har för dagens samhälle.

I den här artikeln kommer jag inte att gå närmare in på Chris Anderson definition och förklaring på varför detta kallas the Long Tail utan jag kommer enbart använda namnet på grund av att det är ett allmänt vedertaget begrepp. Ni får hålla till godo med följande, och jag anser även att det räcker som definition för tillfället:
Kort sagt består the Long Tail av produkter, information eller sociala grupperingar mm, som de flesta upplever som unikt, udda, konstigt, något utöver det vanliga – i grunden något som enbart tilltalar en minoritet.

The Long Tail är inget unikt för just för Internet, men Internet har gjort det möjligt för the Long Tail att nå alltfler människor eller rättare sagt gjort det möjligt för allt fler att få tag på och komma i kontakt med det som inryms i the Long Tail. Detta är anledningen till att man ofta hör talas om the Long Tail när det handlar om just Internet.

Mitt första möta med the Long Tail (Den långa svansen)

Mitt första möte med the Long Tail var när jag själv började handla på nätet 1997/98 och söka efter produkter som jag hade svårt att hitta i de lokala butikerna. Jag fascinerades över hur enkelt jag nu kunde få tag på allt det där som tidigare varit utom räckhåll. En CD-skiva som inte fanns med i vanliga skivbutikers standardutbud, en bok som inte fanns i vanliga bokhandlares standardutbud och alla de där häftiga prylarna man kunde läsa om i olika tidningar men inte hitta i någon närbelägen butik.
Jag fascinerades över hur jag slapp göra specialbeställningar i de butiker som över huvud taget gick med på det, och jag slapp leta över hela stan efter en butik som möjligen hade en udda produkt i sitt utbud eller skulle kunna hjälpa mig med at få tag på den.
Det närmsta jag någonsin kom ett ”Long Tail”-utbud, innan jag fick tillgång till Internet, var Hobbexkatalogen. Mina favoritsidor i katalogen var de som innehöll samurajsvärden (katana, wakizashi och tanto) och pannbandet som påminde om Karate Kids pannband.

Dagens långa svans (Long Tail)

Numera skulle jag kalla Hobbex produktutbud ett ganska standardiserat utbud som inte längre lockar till samma fascination över produkterna. Anledningen till det är att the Long Tail idag blivit så mycket mer tillgänglig vilket också lett till att the Long Tail (den Långa svansen) blivit ännu längre. Fler produkter och mer information inryms i the Long Tail idag. Skulle jag överhuvudtaget få för mig att köpa ett samurajsvärd idag skulle jag inte vända mig till Hobbex. Med hjälp av Internet och sökmotorer såsom Google, Yahoo och MSN Live Search hade jag istället letat upp en specialist inom området svärd (gärna specialist inom samurajsvärd). Jag hade också gjort en hel del efterforskning kring samurajsvärd och kollat upp vad andra rekommenderade.
Just detta är frukter av the Long Tail och dess tillgänglighet på Internet. Tidigare hade jag inte utan stora ansträngningar kunnat hitta en specialist inom detta område och jag hade också haft svårt att komma i kontakt med personer som hade erfarenhet av samurajsvärd.
Detta är alltså ett exempel på produkter och information som majoriteten av t ex den svenska befolkningen inte är intresserad av – ”the Long Tail”-produkter och ”the Long Tail”-information.

Viktiga verktyg för att hitta i the Long Tail

Ett viktigt verktyg för att jag ska kunna få tag på denna information är först och främst Internet som gör det möjligt för ett företag att publicera sitt produktutbud (t ex samurajsvärd) och gör det möjligt för människor med intresse för samurajsvärd (samt företagen) att publicera information och recensioner kring samurajsvärd.

Ett andra verktyg som är viktigt för att jag ska få tag på denna information och återförsäljare är ett sökverktyg. Här är det framförallt, generellt sett, sökmotorerna Google, Yahoo och MSN Live Search mm som gör det möjligt att hitta denna information. På Google börjar mitt sökande och med hjälp av det jag hittar kan jag gräva ännu djupare för att få reda på mer information.
Detta är alltså verktyg som gjort det möjligt för allt fler att hitta produkter och information i the Long Tail.

Kort sagt

  • The Long Tail kan vara produkter, information, sociala grupper mm
  • The Long Tail tilltalar en minoritet
  • The Long Tail är inte begränsat till Internet
  • Internet har gjort the Long Tail tillgänglig för den breda massan
  • Sökverktyg såsom Google, Yahoo och MSN Live Search mm är viktiga verktyg för att kunna hitta ”the Long Tail”-utbudet
  • Relaterade länkar:

    The Long Tail (Chris Andersons officiella sida om the Long Tail)

    The Long Tail (Wikipedia om the Long Tail)

    [tags]Långa svansen, Den långa svansen, Long Tail, the Long Tail, Marknadsföring[/tags]

    Kristendomen bor granne med den nordiska mytologin

    Jag kan inte låta bli att tycka att det är lite småkul och på något sätt upplever jag det som motsägelsefullt.

    I Åstorp har vi Björnekulla kyrka. Björnekulla kyrka ligger på Järnvägsgatan 24. I anslutning till kyrkan återfinns även Prästgatan och Kyrkogatan. Så långt finner jag allt detta vara helt logiskt.

    Men, till min stora förvåning, tittar man på övriga gator som gränsar eller ligger i anslutning till kyrkan hittar man Heimdalsgatan, Odengatan, Frejgatan, Torsgatan, Norra Lokegatan, Södra Lokegatan, Norra Bragegatan, Södra Bragegatan och Baldersgatan – namn som härstammar från den nordiska mytologin.

    Detta är otroligt häpnadsväckande och tillför en sociologisk spänning till det vi kallar vardagen!
    Man undrar givetvis hur detta kommer sig…

    [tags]Åstorp, Svenska kyrkan, Kyrka, Asatro, Mytologi, Nordisk mytologi, Sociologi, Kristendom, Kristendomen[/tags]

    Att knyta ett skosnöre – Del 1

     

    Att knyta skosnöre är ingen konst

    Det finns en hel del saker man tar för givet. En kunskap som många av oss aldrig funderar på efter att vi väl har lärt oss behärska den är hur man knyter ett skosnöre.
    Att knyta ett skösnöre är för de flesta ingen konst, antingen gör man det dagligen eller så är man lat och stoppar bara ner fötterna i de förknutna skorna och knyter enbart om skorna vid väldigt få tillfällen – dock brukar dessa så tillfällen vara problematiska, bara tidsödande.

     

    Hur gör jag när jag knyter mitt skosnöre?

    Själv har jag inga problem med att knyta skorna. Mina vardagsskor knyter jag väldigt sällan och jag sällar mig till den lata gruppen som bara stoppar ner fötterna i de förknutna skorna med hjälp av ett skohorn. Tidigare använde jag pekfingret som skohorn, men efter några år märkte jag att jag började få en förslitning och förhårdnad på fingerknogen, dock försvann detta symptom tack vara att jag började använda skohorn.
    Mina tränings- och springskor knyter jag dock alltid, detta för att jag vill att de ska sitta ordentligt på foten och förhindra felaktig belastning och skador.

     

    Mitt ”problem” med att knyta skor

    Fastän jag inte har något riktigt problem med att knyta mina skor får jag alltid en känsla av att vara barn på nytt när jag knyter skorna. Anledningen till detta tror jag är att min teknik har inte förändrats sedan förskoleåldern då jag lärde mig att knyta skorna själv, jag tittar alltid lika fundersamt på de öglor jag skapar och jag känner mig klumpig när jag slutför knuten. Problemet är alltså att skosnörning får mig att känna mig som ett barn med någorlunda god kännedom om hur man knyter sina skor, men ändå inte fullärd. Jag vet inte heller hur jag ska råda bot på denna känsla av att vara ett barn.

     

    Tanken som slog mig

    Tanken som slog mig för någon dag sedan när jag satt där och knöt mina träningsskor var:

  • 1. Hur många sätt kan man knyta sina skor på?
  • 2. Finns det olika sätt att knyta ett skosnöre i olika kulturer/delar av världen eller är skösnörning och sättet man knyter på en universal teknik som ser likadan ut överallt?
  • 3. Hur ska jag bli av med känslan av att vara ett barn som knyter ett skosnöre?
  •  

    Min väg mot svaret

    För att ta reda på mer gällande skosnörning i världen sökte jag hoppfullt men skeptiskt på Internet och i mitt sökande hittade jag en sida full av information om skosnörning – Ian’s Shoelace Site.
    På sajten har Ian Fieggen samlat en hel del information om skösnörning.

    Viktigt att tänka på är att skilja på skosnörning och att knyta snöret.
    Skosnörning innefattar även sättet man trär snöret genom skosnöreshålen, medan att knyta snöret enbart innefattar slutfasen där man knyter ihop snöret.
    Jag är intresserad av den senare delen – knuten.

    En av de saker jag inser när jag läser igenom Ians sajt är att jag använder mig av den enklaste formen av knut som man ofta lär ut till barn på grund av enkelheten – Two Loop Shoelace Knot bestående av två öglor (se nedan):
    Knyta med hjälp av två öglor - Two Loop Shoelace Knot
    Bild: Copyright © Ian W. Fieggen – Used with permission

    Jag antar att det är just denna enkelhet i knuten i samband med att jag inte utvecklat min teknik sedan barnsben som får mig att känna mig som ett barn.

    Ian visar även att det finns 17 sätt att knyta ett skosnöre på.
    Några favoriter som jag tänkt försöka mig på är:

  • ”Ian Knot” = Ian’s Fast Shoelace Knot, som enligt Ian är världens snabbaste sätt att knyta en ett skosnöre på.
  • Ian’s Secure Shoelace Knot, som enligt Ian kräver 3 gånger så stor kraft jämfört med en standard knut för att knytas upp
  • Standard Shoelace Knot, i slutändan är detta samma knut som jag redan använder men med ett mer vuxet och säkrare utförande.
  • One Handed Shoelace Knot, enhandsknuten som är användbar och lämpar sig bra för de som enbart kan använda sin ena hand. T ex på grund förlamning eller annat handikapp.
  • One Handed Lacing, enhands skosnörning utan knut. Detta är ett sätt att snöra skorna på för de som enbart kan använda sin ena hand. T ex på grund förlamning eller annat handikapp.

     

    Svaren på mina frågor om skosnörning och att knyta skosnöret

    På två av mina frågor är jag nöjd med svaren.

  • 1. Hur många sätt kan man knyta sina skor på?
    Det finns flera sätt att knyta skosnöret på, Ian kan visa upp 17 sätt på sin sajt om skosnörning.
  • 2. Finns det olika sätt att knyta ett skosnöre i olika kulturer/delar av världen eller är skösnörning och sättet man knyter på en universal teknik som ser likadan ut överallt?
    Här har jag ännu inte hittat något svar. Jag kontaktade även Ian gällande detta och det visade sig att även han var intresserad av svaret på denna fråga, men att han ännu inte hittat svaret på det.
  • 3. Hur ska jag bli av med känslan av att vara ett barn som knyter ett skosnöre?
    Jag ska lära mig lite nya tekniker inom skosnörning och hur man knyter ett skosnöre, vilket antagligen kommer att medföra att jag känner att jag kommit längre än den skosnöresknut jag lärde mig i förskoleåldern.
  •  

    Kommer det fler inlägg om skosnörning? Detta kallas ju Del 1.

    Jag hoppas på att kunna publicera del 2 av detta inlägg en dag. Nu är det meningen att jag ska försöka ta reda på fråga 2, vilken jag inte fått något svar på:
    Finns det olika sätt att knyta ett skosnöre i olika kulturer/delar av världen eller är skösnörning och sättet man knyter på en universal teknik som ser likadan ut överallt?

     

    Relaterade länkar:

  • Ian’s Shoelace Site
  • Fler intressanta länkar om skosnörning och att knyta skorsnöre
  • [tags]Skor, Skosnöre, Knutar[/tags]

     

    Bilder från Åstorp i musikvideo av Hanozy

     

    Fick tips från min ena bror gällande en musikvideo på YouTube. Kan inte säga att det är en låt eller text jag instämmer i, men videon förtjänande en plats på bloggen eftersom det alltid kul att se någon annans tolkning av ett av de mest omtalade områdena i ÅstorpOrmastorpsgatan.
    Bilder visas även från Haganässkolan där jag gick i låg- och mellanstadiet (årskurs 1-6).

    För er som inte känner till Åstorp kan jag säga att den negativa bilden av Åstorp som presenteras i musikvideon bör tas med en stor nypa salt. Åstorp är ett mycket trevlig samhälle att bo och driva företag i.

    Här har ni Alltid på G med Hanozy:

    Relaterade länkar:

  • Åstorps kommun
  • Företag i Åstorp
  • [tags]Åstorp, Rap, Musikvideo, Musik, Hanozy[/tags]

    Bloggen liljankoski.SE är nu igång

     

    Efter en del påtryckningar samt av eget önskemål har jag nu äntligen satt upp en blogg på liljankoski.SE.

    Det tog ett tag att få upp bloggen då jag var tvungen att byta webbhotell på grund av att Spray Webbhotell inte vill aktivera mod_rewrite vilket tillåter omskrivning av URLerna.

    För de som inte vet vad omskrivning av URLer är kan jag kort berätta att en omskrivning av URLen kan förbättra en sajts rankning på sökmotorerna. Istället för att ha en URL (adress till sidan) som ser ut t ex så här: httpx://liljankoski.se/?p=1, kan man få en mer beskrivande adress t ex: httpx://liljankoski.se/bloggen-liljankoski-aer-nu-igaang-1/

    Nu är i allafall bloggen fixad och jag ska nu börja med att lägga in tidigare information och som efterfrågat kommer det att bli möjligt att kommentera det jag skrivar om.
    Här komer att bli en blandning av både engelska och svenska.

    Googles besöksfrekvens & uppdatering av cache

    Besöker och cachar Google sidor oftare om sidan uppdateras/förändras oftare?

    av Ulf Liljankoski, 16 mars 2007

    Ladda ner rapporten i pdf-format

    INTRODUKTION
    Vad går undersökningen ut på?
    Denna undersökning utgår från teorin att Google oftare besöker och uppdaterar cachen för sidor som förändras/uppdateras.

    För att göra testet har jag använt en redan etablerad sida där jag med hjälp av slumpen försökt simulera en förstasida som uppdateras ofta.
    Undersökningen har delats upp i fem faser som sammanlagt sträcker sig över 103 dagar.

    Att tänka på när man läser denna rapport är att undersökningen endast gäller Googles besök, indexering och uppdatering av cachen för förstasidan.

    Huvudfråga: Besöker och cachar Google sidor oftare om sidan uppdateras/förändras oftare?

    Delfråga: Har tidstämpeln i en webbplatskarta någon inverkan på hur ofta Google besöker och cachar förstasida.

    Hur fungerar Googles cachefunktion?
    För att kontrollera när en sida senast besöktes av Google samt när Googles cache av en sida uppdaterades kan man göra en cache:-sökning på Google.

    Exempel:
    Sök på frasen cache:www.domännamn.com för att kontrollera förstasidan.
    För att göra en sökning på en specifik undersida kan du göra en sökning på t ex cache:www.domännamn.com/sida1.htm

    Då får då se den cachade versionen av sidan samt det datum och tid då sidan cachades, t ex 23 dec 2006 02:10:42 GMT.

    Senaste besök kan även kontrolleras i Googles Verktyg för webbansvariga (inklusive webbplatskartor) (http://www.google.com/webmasters/sitemaps/).

    Enligt Vanessa Fox på Google, cachas en sida varje gång Google varit på besök, och om sidan om sidan förändrats sedan den tidigare cachen. Dock uppdateras datumet för när sidan senast besöktes varje gång Google varit besök oavsett om sidan föreändrats eller ej (läs mer på http://googlewebmastercentral.blogspot.com).

    För att Google ska bedöma att en sida inte uppdaterats ska servern svara med 304 (Not modified) http://www.google.com/support/webmasters/bin/answer.py?answer=40203. Detta är något som framförallt används för att spara bandbredd. I denna undersökning använder jag mig inte av 304 (Not modified).

    Vad har betydelse för hur ofta Google kommer på besök?
    Det pågår diskutioner kring vad det är som får Google att ofta komma på besök till en sida. Inga diskussioner ger några tydliga och säkra svar, men det som diskuteras och som i dessa diskussioner anses vara en viktig faktor för att få Google att komma på besök samt cacha en sida ofta är bl a:

    1. Antal inlänkar till en sida.

    2. Inkommande länkar med, i Googles ögon, högt förtroende (Trust).

    3. PageRank p å sidan.

    4. Att sidan förändras och uppdateras. I denna punkt ingår även diskussion om huruvida stor en förändring ska vara samt hur ofta man bör uppdatera en sida.

    TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
    Testet utfördes på förstasida på en etablerad sajt (funnits i ca 1 år).
    Innan testet påbörjades besökte Google förstasidan samt uppdaterades Googles cache av förstasidan med 5-7 dagars mellanrum. Själv uppdaterade jag förstasidan en gång i månaden. Ser man på sajten i sin helhet uppdateras undersidor och nya sidor läggs till så gott som varje dag, samt besökte Google diverse undersidor varje dag.

    Förstasidan har i starskedet PageRank 0 (hade tidigare PagRank 3, men har ännu inte helt återhämtat sig efter ett domänbyte med 301-redirect) och i slutskedet PageRank 4.
    Antalet inkommande länkar och de inkommande länkarnas förtroende (Trust) under den tid undersökningen gjorts har inte förändrats nämnvärt.

    För att simulera att förstasidan på sajten uppdaterades ofta, implementerade jag ett PHP-script som varje gång sidan besöktes slumpade fram en HTML-sida utifrån tio olika förstasidemallar. Detta innebär att varje gång förstasidan besöktes av människor såväl som sökmotorer, slumpades en HTML-sida fram utifrån dessa tio mallar.
    Tanken med detta var att varje gång Googles sökrobot kom på besök till förstasidan skulle sökroboten möta en förändrad sida (med en risk på 10 % att det ändå skulle bli samma sida som tidigare som slumpades fram – dock bedömde jag den risk som i längden irrelevant för Google syn på sidan).

    Nämnas bör också att förändringen som gjorts (implementeringen av det PHP-scrip som slumpar fram en ny förstasida) inte gjorts för sökmotorernas skull, utan för besökarnas skull. Tidigare har fyra utvalda produkter/kategorier marknadsförts på förstasidan, men med den nu framslumpade förstasidan marknadsförs olika produkter/kategorier beroende på vilken sida som dyker upp. Förändringen har alltså framförallt en uppgift att förändra upplevelsen av förstasidan för besökaren.

    På sajten använder jag sedan tidigare en webbplatskarta (Google sitemaps) som visar en tidstämpel och talar om för Google när sidan senast uppdaterades. Vikten av en uppdaterad tidstämpel för förstasidan testades i samband med denna undersökning.

    Faserna
    I Fas 1 fortsatte jag använda webbplatskarten, tillsammans med den framslumpade förstasidan. Webbplatskartans tidstämpel uppdaterades en gång per dag och förstasidan förändrades vid varje besök. Både förstasidan och tidstämpeln talade om för Google att sidan var uppdaterad.
    Fas 1 sträcker sig från dag 1-15.

    I Fas 2 använde jag webbplatskartan, tillsammans med den framslumpade förstasidan, men denna gång lät jag tidstämpeln i webbplatskartan stå oförändrad. Webbplatskartans tidstämpel uppdaterades inte, medan förstasidan fortfarande förändrades.
    Förstasidan talade om för Google att sidan förändrats, men webbplatskartan talade om för Google att förstasidan inte förändrats.
    Fas 2 sträcker sig från dag 16-30.

    I Fas 3 tog jag helt bort webbplatskartan och använde mig enbart av den slumpade förstasidan.
    Det enda som talade om för Google att förstasidan förändrats var sidans ”utseende”.
    Förstasidan förändras vid varje besök.
    Fas 3 sträcker sig från dag 31-45.

    I Fas 4 tog jag bort den framslumpade förstasidan och ersatte den med en statisk sida.
    Ingen webbplatskarta använd.
    Google möter vid varje besök en oförändrad sida.
    Fas 4 sträcker sig från dag 46-88.

    I Fas 5 återinför jag den framslumpade förstasidan.
    Ingen webbplatskarta använd.
    Det enda som talade om för Google att förstasidan förändrats var sidans ”utseende”.
    Förstasidan förändras vid varje besök.
    Fas 5 sträcker sig från dag 89-103.

    Fas 0
    Dessa fem faser jämför jag även med vad jag kallar Fas 0. Fas 0 är utgångspunkten och tiden innan PHP-scriptet implementerades och testerna påbörjades.

    RESULTAT
    Fas 0 (Oförändrad förstasida + Webbplatskarta)
    Datum: -4 december 2006
    Förstasidan genomgår en förändring en gång i månaden och tidstämpeln i webbplatskartan uppdateras 1-2 gånger i månaden.
    Under Fas 0 besöker Google och uppdaterar cachen för förstasidan på sajten med 5-7 dagars mellanrum.

    Fas 1 (Förändrad förstasida + Förändrad webbplatskarta)
    Datum: 3 – 17 december 2006
    Förstasidan genomgår en förändring varje gång sidan besöks och webbplatskartan uppdateras en gång per dag.

    Under Fas 1 besöker Google och uppdaterar cachen för förstasidan med 3 dagars mellanrum.
    Tiden mellan Googles besök och uppdatering av cachen av förstasidan har alltså krympt.

    Fas 1 säger alltså oss att Google gillar att besöka och cacha den numera till synes väluppdaterade förstasida bättre än den mer sällan uppdaterade förstasidan (Fas 0).

    I Fas 1 kan jag dock inte avgöra om det är förändringen av förstasidan (den framslumpade sidan) som gett upphov till att Google kommer på besök och cachar sidan oftare, eller om det är den förändrade tidstämpeln som ger upphov till detta.

    Fas 2 (Förändrad förstasida + Oförändrad webbplatskarta)
    Datum: 18 december 2006 – 1 januari 2007
    Förstasidan genomgår en förändring varje gång sidan besöks medan webbplatskartan aldrig uppdateras. Webbplatskartans tidstämpel står still på 17 december 2006.

    Under Fas 2 besöker Google och uppdaterar cachen för förstasidan på sajten med 1-3 dagars mellanrum. Tiden mellan uppdateringen har alltså sjunkit ytterligare efter Fas 1, trots att tidstämpeln i webbplatskartan talar om för Google att sidan inte förändrats sedan 17 december 2006.

    Fas 2 säger oss att Google uppskattar den numera till synes väluppdaterade förstasida och att obetydlig eller ingen hänsyn tas till tidstämpeln i webbplatskartan (sidan räknas som uppdaterad trots att webbplatskartan hävdar motsatsen).

    I Fas 2 drar jag slutsatsen att Google ser förändringarna på förstasidan som en uppdatering och därmed anser det vara av värde att på nytt cacha och uppdatera sitt index för förstasidan på sajten. Den framslumpade förstasidan verkar alltså vara av värde inte bara för besökarna, utan även för den som vill få sin sida besökt och cachad av Google oftare.

    Utifrån Fas 2 kan man även anta att om man tar bort webbplatskartan helt men låter den framslumpade förstasidan vara kvar, bör detta göra att Google antingen fortsätter att besöka och cacha förstasidan i samma takt eller till och med besöker och cachar sidan oftare (om nu tidstämpeln i webbplatskartan gett någon effekt under Fas 2 så är det en negativ effekt). Detta kommer vi att få svar på i Fas 3.

    Fas 3 (Förändrad förstasida + Ingen webbplatskarta)
    Datum: 1 – 15 januari 2007
    Förstasidan genomgår en förändring varje gång sidan besöks. Någon webbplatskarta används ej.

    Under Fas 3 besöker Google och uppdaterar cachen för förstasidan med 1-3 dagars mellanrum. Tiden mellan uppdateringarna har alltså inte förändrats sedan Fas 2.

    Jag tolkar detta resultat som att webbplatskartan och tidstämpeln inte haft någon större inverkan på hur ofta Google uppdaterar sin cache av sidan, och att Google uppskattar den numera till synes väluppdaterade förstasida.

    Fas 4 (Oförändrad förstasida + Ingen webbplatskarta)
    Datum: 16 januari – 28 februari 2007
    Den framslumpade förstasidan är nu borttagen och sajten har nu åter en statisk förstasida.

    Fas 4 – Del 1
    Under första delen av Fas 4, 16 januari – 6 februari 2007 fortsätter Google att uppdatera cachen/besöka förstasidan med 1-3 dagars mellanrum. Ingen förändring sedan Fas 3 alltså.

    För att se om det finns någon form av fördröjning innan Google inser att förstasidan inte förändras längre förlänger jag Fas 4 till 28 februari.

    Fas 4 – Del 2
    Under andra delen av Fas 4, 7 februari – 28 februari, börjar Google att mindre frekvent besöka/uppdatera cachen för första sidan. Nu besöks sidan av Google med 4-6 dagars mellanrum.

    Jag tolkar detta resultat som att Google numera ser sidan som mindre frekvent uppdaterad, men att det finns en viss fördröjning innan Google bestämmer sig för att besöka sidan mer sällan. Google visar en förståelse för att sidor ibland kan stanna i uppdateringen.

    Fas 5 (Förändrad förstasida + Ingen webbplatskarta)
    Datum: 1 mars – 15 mars 2007
    Fas 5 liknar Fas 3, förstasidan genomgår en förändring varje gång sidan besöks. Någon webbplatskarta används ej.

    Under Fas 5 besöker Google och uppdaterar cachen för förstasidan med 1-2 dagars mellanrum och under de sista 7 dagarna av Fas 5 besöks sidan med 1 dags mellanrum. Google besöker åter sidan oftare än vad som gjordes under Fas 4 (oförändrad sida).

    Jag tolkar detta resultat som att Google åter uppskattar den numera till synes väluppdaterade förstasida och därför kommer på besök allt oftare.

    SAMMANSTÄLLNING
    Undersökningen säger att:

    1. Google besöker och uppdaterar cachen för en sida mer frekvent om sidan uppdateras/förändras.
    2. Webbplatskartans tidstämpel har obetydlig eller ingen inverkan på hur ofta Google besöker förstasidan.
    3. Det finns en viss fördröjning innan Google slutar besöka en sida ofta när en sida slutar att förändras/uppdateras.
    4. Det går att simulera en förändring på en sida för att Google ska besöka och uppdatera cachen av sidan oftare.

    Observera att webbplatskartans låga relevansnivå i denna undersökning inte säger att webbplatskartan inte har en positiv eller negativ effekt för att hjälpa Google hitta sidor/undersidor på en sajt. Den låga relevansnivån säger oss enbart att webbplatskartans tidstämpel för senaste uppdatering har föga (eller ingen) inverkan på Googles tolkning om huruvida en sida uppdaterats sedan tidigare besök. Tidstämpeln i webbplatskartan kan också tänkas ha en viktig uppgift att informera Google om att sidor som mycket sällan besöks, har uppdaterats.

    DISKUSSION
    Det finns alltid faktorer som jag kan ha förbisett. Exempel på faktorer som kunnat inverka är t ex:

    • Nya inkommande länkar till sajten med förtroende (Trust) kan ha påverkat utan att de kunnat hittas med olika mätinstrument.
    • Liknande undersökningar borde ha gjorts på flera sajter för att kunna utesluta att resultaten uppkommit av en ren slump.
    • Tidsrymden för varje fas hade kunnat utökas för att utesluta naturliga variationer i Googles besöksfrekvens.

    Ytterligare undersökningar skulle kunna göras gällande:

    • Hur stor (t ex procentuellt eller i tecken) en förändring bör vara för att påverka Googles besöksfrekvens.
    • Kommer Google med tiden inse att det är samma sidor som återkommer (slumpas fram) och därmed inte besöka sidan lika ofta?

    Tankar i slutskedet:

    • Att Google på slutet besökte sidan med 1 dags mellanrum innebär det att Google just håller på att kartlägga förändringen?

    LÄS MER
    Om Googla och Blogar
    http://www.seo-forum.se/google/1057-om-googla-och-blogar.html

    Hur ofta går Google igenom min sida.
    http://www.seo-forum.se/google/238-hur-ofta-gar-google-igenom.html

    Uppdateringsfrekvens
    http://www.seo-forum.se/google/261-uppdateringsfrekvens.html

    Crawl dates importance
    http://forums.digitalpoint.com/showthread.php?t=137905

    Better details about when Googlebot last visited a page
    http://googlewebmastercentral.blogspot.com/2006/09/better-details-about-when-googlebot.html

    Crawl dates in the Google cache
    http://www.mattcutts.com/blog/video-crawl-dates-in-the-google-cache/

    Crawl dates in the Google cache (video)
    http://video.google.com/videoplay?docid=3227639395500097587

    Google likes updated content!
    http://forums.digitalpoint.com/showthread.php?t=5021

    What is considered updated content?
    http://forums.digitalpoint.com/showthread.php?t=8096

    How frequent google update cache pages?
    http://forums.digitalpoint.com/showthread.php?t=143226

    304 (Not modified)
    http://www.google.com/support/webmasters/bin/answer.py?answer=40203

    ——————————————–

    Ladda ner rapporten i pdf-format

    Search engine optimizing an online shop and sales relevance

    by Ulf Liljankoski, January 2007

    Download the report as pdf-file

    INTRODUCTION

    When you search engine optimize an online shop, you in most cases choose a couple of broad keywords/phrases which are relevant for the online shop, and you also thoroughly optimization of the content (on-page [see note 1] as well as off-page [see note 2]).

    My questions at issue are:

    1. What part of the search engine optimization is most relevant for a online shop with a wide range of products and a wide range of customers?
    2. What kind of searches on the search engines (which words and phrases) leads to a sale?

    To get some answers to these questions, I have analyzed statistics from a search engine optimized online shop. The statistics range is from 2006-January-01 to 2006-December-31.

    The results are divided into two parts.
    In the first part I analyze the results for the broad keywords and the sale they generate.
    In the second part I analyze the remaining words/phrases.

    With a word I mean a search for a single word. e.g. pens.
    With a phrase I mean a search for a combination of words, e.g. +pen +ballpoint +green +ink,

    THE CONDITION FOR THE ANALYZED ONLINE SHOP

    The online shop I have analyzed has been search engine optimized for six broad keywords (very relevant for the shop), and all product pages and information pages has been thoroughly search engine optimized.

    Searching for five of the broad keywords will place the online shop in top 5 result at Google, Eniro, MSN Live och Yahoo, and top 6 for one of the keywords.

    The online shop has been search engine optimized on-page as well as off-page for the broad keywords, and for the remaining words/phrases it has only been search engine optimized on-page.

    RESULTS

    Results for the broad keywords
    The broad keywords generate much traffic. Even if these keywords are very relevant for the online shop, they do not generate many sales.
    Sales frequencies are 0 – 2.63 % when the visitor has searched for the broad keywords.

    Example:

    Keyword

    Sales frequencies

    Broadkeyword1

    1.05 %

    Broadkeyword2

    0.78 %

    Broadkeyword3

    0.00 %

    Broadkeyword4

    0.40 %

    Broadkeyword5

    0.00 %

    Broadkeyword6

    2.63 %

    If the broad keywords are combined with additional words when searching on a search engine, they hardly generate any traffic (even if the online shop ranks top 10 combining a broad keyword with additional words) – this may suggest that the broad keywords are rarely combined with additional words, the sales frequency are however higher.
    Sales frequencies are 0 – 100 % when combining a broad keyword with additional words.

    Example:

    Keyword

    Sales frequencies

    Broadkeyword1 + additional words

    18.00 %

    Broadkeyword2 + additional words

    25.00 %

    Broadkeyword3 + additional words

    100.00 %

    Broadkeyword4 + additional words

    0.00 %

    Broadkeyword5 + additional words

    0.00 %

    Broadkeyword6 + additional words

    0.00 %

    Results for the remaining words/phrases
    The searches for the remaining words/phrases generate sales in 0 % – 100 % of the cases. Searches with two or more words combined generate most sales (e.g. +fishing +rod +beginner +kit or +fishing +rod +beginner).

    Example:

    Phrase

    Sales frequencies

    Exampleword1 + Exampleword2

    100.00 %

    Exampleword1 + Exampleword3 + Exampleword4

    25.00 %

    Exampleword5 + Exampleword6 + Exampleword7

    85.00 %

    Also single words that are precise for a product can generate sales in 0 % – 100 % of the cases if there is no greater competition in visibility on the search engines.

    Example:

    Keyword

    Sales frequencies

    Preciseword1

    100.00 %

    Preciseword2

    75.00 %

    Preciseword3

    30.00 %

    MY CONCLUSION

    My conclusion is that the broad keywords do not generate many sales (calculated as a percentage). A search engine optimization for some individual broad keywords are for that reason, in my opinion, of slight interest for an online shop with a wide range of products and a wide range of customers.
    However it is more important to search engine optimized an online shop (with a wide range of products and a wide range of customers) thoroughly to generate sales on individual products.

    DISCUSSION OF THE RESULTS

    Online shops can differ in product range and who their customers are. Some shops are more niched in their product range than others and their customers are individuals with a special interest.
    The niched online shops does not, in my opinion, need to get thoroughly search engine optimized as much as the online shops with a wide range of products and a wide range of customers, because of a broad keyword for a niche could be very precise and apt for their products.
    Of course it is also better to thoroughly search engine optimize a niched online shop, but in my opinion it is not that important. But more research should be made regarding this and sales on a niched shop should be compared with sales on an online shop with a wide range of products.

    We should also have in mind that the statistics may differ between business of various kinds.

    ————-NOTES————-
    1. Refers to search optimizing the site it self e.g. title, text etc.

    2. Refers to search optimizing external factors e.g. inbound links, anchor text etc.

    ———————————-

    Download the report as pdf-file

    Sökmotoroptimering av en webbshop och sökordsrelevans för försäljningen

    av Ulf Liljankoski, januari 2007

    Ladda ner rapporten i pdf-format

    INTRODUKTION

    Vid en sökmotoroptimering av en webbshop väljer många SEO-företag ut ett antal ord/fraser som är relevanta för webbshoppen och sökmotoroptimerar webbshoppen för dessa ord, samt görs det en grundlig sökmotoroptimering av innehållet (både on-page [se anmärkning 1] och off-page [se anmärkning 2]).

    Min frågeställning är:

    1. Vilken del av sökmotoroptimeringen är viktigast för en webbshop med ett brett utbud och bred publik?
    2. Vilka sorters sökningar/sökord/sökfraser på sökmotorerna leder till försäljning i webbshoppen?

    För att komma en bit på vägen för att få svar på dessa frågor har jag använt mig av statistiken från en sökmotoroptimerad webbshop. Statistiken sträcker sig över ett år; 1 januari 2006 – 31 december 2006. Insamlingen av statistik har gjorts via bl a Google Analytics samt egna loggjournaler.

    Resultaten har delats upp i två delar.
    I första delen analyseras resultaten för de breda sökordens relevans i förhållande till försäljningen i webbshoppen.
    I andra delen analyseras de resterande sökord/sökfraser. Här exkluderas samtliga sökningar som innehåller de breda sökorden.

    Med sökord menar jag t ex fiskeredskap (som skulle kunna väljas ut som ett brett sökord vis sökmotoroptimering av en fiskebutik, samt användas av någon som söker efter en fiskebutik på t ex Google).
    Med sökfras menar jag en kombination mellan flera ord t ex fiskespö +nybörjare +barn (som skulle kunna användas av någon som söker på t ex Google efter nybörjarfiskespö för barn).

    FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DEN ANALYSERADE WEBBSHOPPEN

    Den webbshop vars statistik används, är sökmotoroptimerad för sex breda och, för webbshoppen, mycket relevanta sökord (webbshoppen har ett brett utbud av varor inom sökordens kategorier), samt har även innehållet i webbshopen såsom produkt- och informationssidor sökmotoroptimerats (det finns dock fler delar av sökmotoroptimeringen som ska utföras på webbshoppen, men som ännu inte är gjorda).

    Vid en sökning, på de breda sökorden, på sökmotorerna Google, Eniro, MSN Live och Yahoo, ligger webbshoppen bland topp 10 resultaten på fem av sökorden och topp 20 på ett av sökorden.

    För dessa sex breda sökord har sökmotoroptimeringen gällt såväl on-page och off-page.
    För resterande sökorden/sökfraserna har sökmotoroptimering enbart gjorts on-page.

    RESULTAT

    Resultat för de breda sökorden
    De breda sökorden ligger bland de tio sökord som genererar mest trafik till webbshoppen. Även om dessa ord bedöms vara av mycket relevants för webbshoppens innehåll, genererar de inte mycket försäljning.
    Försäljningsfrekvensen ligger på 0 – 2,63 % vid en sökning på de breda sökorden.

    Sökord Försäljningsfrekvens
    Brettsökord1 1,05 %
    Brettsökord2 0,78 %
    Brettsökord3 0,00 %
    Brettsökord4 0,40 %
    Brettsökord5 0,00 %
    Brettsökord6 2,63 %

    Används det breda sökordet i samband med ytterligare sökord genererar de knappt några besök (trots att webbshoppen ligger bland topp 10 resultaten om man kombinerar det breda sökordet med ytterligare ett sökord) – detta kan tyda på att de breda sökorden sällan kombineras med ytterligare sökord. Försäljningsfrekvensen är dock högre.
    Försäljningsfrekvensen ligger på 0 – 100 % vid en sökning på de breda sökorden i kombination med ytterligare ett eller flera sökord.

    Exempel:

    Sökord Sales Försäljningsfrekvens
    Brettsökord1 + ett eller flera sökord 18,00 %
    Brettsökord2 + ett eller flera sökord 25,00 %
    Brettsökord3 + ett eller flera sökord 100,00 %
    Brettsökord4 + ett eller flera sökord 0,00 %
    Brettsökord5 + ett eller flera sökord 0,00 %
    Brettsökord6 + ett eller flera sökord 0,00 %

    Resultat för resterande sökord/sökfraser
    Insamlad data visar att de resterande sökorden/sökfraserna genererar försäljning i 0 % – 100 % av fallen. Framförallt genererar sökfraser som består av två eller fler ord (t ex +fiskespö +nybörjare +barn eller +fiskespö +barn) försäljning.

    Exempel:

    Sökfras Försäljningsfrekvens
    Exempelord1 + Exempelord2 100,00 %
    Exempelord1 + Exempelord3 + Exempelord4 25,00 %
    Exempelord5 + Exempelord6 + Exempelord7 85,00 %

    Även enstaka sökord som är precisa för en produkt (t ex krabbfiskespö) leder till försäljning i 0 % – 100 % av fallen. Detta gäller gör enstaka sökord som det inte råder stor konkurrens om att synas i sökmotorerna.

    Exempel:

    Sökord Försäljningsfrekvens
    Precistsökord1 100,00 %
    Precistsökord2 75,00 %
    Precistsökord3 30,00 %

    SLUTSATS

    Den slutsats jag kan dra av insamlad data är att de breda sökorden inte genererar några större försäljningssiffror (procentuellt). En sökmotoroptimering för några enstaka breda sökord bedöms alltså inte vara av stor vikt för en webbshop med ett brett utbud och som vänder sig till en bred publik.

    Däremot är en grundlig sökmotoroptimering on-page av vikt för att ge sökmotorträffar på individuella produkter i sortimentet, då det är dessa sökträffar som leder till försäljning.

    DISKUSSION KRING RESULTATEN

    En webbshop kan skilja sig gällande utbud och vilken intressegrupp de vänder sig till. En del webbshopar har en nisch och vänder sig framförallt till kunder med ett specialintresse, medan en del webbshoppar har ett brett utbud och vänder sig till en bred publik.

    De nischade webbshopparna bedömer jag inte ha lika stort behov av en grundlig sökmotoroptimering, då deras smala utbud oftast kan beskrivas med ett brett sökord och ändå vara väldigt precist och träffande för deras produkter. T ex kan en fiskebutik som specialiserat sig på att sälja fiskeflugor, få en hög försäljningsfrekvens på sökordet flugor.

    Givetvis ger dock en grundlig sökmotoroptimering även bättre resultat för den nischade webbshoppen, men behovet är, i min bedömning utifrån insamlad data, inte lika stort. Dock skulle det behövas ytterligare jämförelser mellan en webbshop med ett brett utbud och bred publik, och en webbshop med ett nischat utbud.

    Att tänka på är också att siffrorna kan skilja sig beroende på vilken bransch webbshoppen tillhör, då det råder olika mycket konkurrens inom näthandeln inom olika branscher. En bransch där det råder högre konkurrens kan det tänkas att de breda sökorden är av större vikt vid en sökmotoroptimering av en webbshop med ett brett utbud.

    ————————————————————-
    ANMÄRKNINGAR

    1. Avser sökmotoroptimering av själva sidorna på en sajt, såsom titlar, text mm.
    2. Avser sökmotoroptimering som ej ligger på sajtens sidor, utan yttre faktorer såsom inlänkar, ankartexter mm.

    ————————————————————-

    Ladda ner rapporten i pdf-format