Vektorisera en bild

Ibland är man i behov av att vektorisera en bild, alltså en bild som bygger på vektorgrafik. Enkelt förklarat innebär det att du kan förstora och förminska bilden utan att den ”pixlar” sig.
Denna typ av bilder används ofta inom tryckbranschen och därför krävs ofta en vektoriserad bild från företag som ska trycka sin logo på t ex pennor, brevpapper, muggar, visitkort mm.

Som en illustration på programmet har jag här vektoriserat några bilder på mig själv:
Vektoriserad bild i AlgoLab Photo Vector

Har man redan en bild på sin logo, som inte är uppbyggd på vektorgrafik kan man antingen låta ett företag som jobbar med grafik att vektorisera bilden, eller så kan man försöka att göra det själv.
Jag är en sådan som gärna gör det själv när det handlar om enklare ingrepp.

Men, för att vektorisera en bild behöver man även ett program som kan fixa vektoriseringen. Gärna ska programmet så mycket som möjligt av hela processen, så att man slipper göra för många ingrepp med hjälp av Adobe Photoshop eller Adobe Illustrator.
På min jakt efter denna sortens program hittade jag AlgoLab Photo Vector från AlgoLab. Programmet är enkelt att manövrera; Allt man behöver göra är att…

1. …ha bilden man vill vektorisera i JPEG (JPG)-, BITMAP- eller PNG-format.
2. …öppna bilden i AlgoLab Photo Vector.
3. …trycka på Sequence of Operations (nu vektoriseras bilden)
4. …spara bilden.
(5.) …eventuellt göra en del finjusteringar.

Programmet laddar du ner här: AlgoLab Photo Vector

[tags]Vektorgrafik, Grafik, Logo[/tags]

Enkel guide till Google AdSense – AdSense för nybörjare

Läste tidigare på SEO-Forum en allmänt ställd fråga gällande hur man ställer in och lägger till AdSense-annonser på en sajt. jag svarde på frågan på SEO-Forum, men då alla som är intresserad kanske inte besöker i forumet passar jag på att även lägga upp svaret här.

Google AdSense kan kort förklaras som ett sätt att lägga till ”relevanta” annonser på sin sajt och tjäna pengar på det.

Här kommer en guide med grundinställningarna.

1. Skapa ett AdSense-konto.

När kontot är skapat:
2. Gå till AdSense-inställningar

3. Välj mellan (A) AdSense for Content (vanliga AdSense-annonser), (B) AdSense for Search (sökfunktion med annonser) och (C) Hänvisningar (välj själv vilka produkter och tjänster du vill hänvisa till – liknande vanliga affiliateprogram).

4A. Vid val av AdSense for Content.
a. Välj Annonsenhet (samt om du vill ha både bild- och textannonser) eller Länkenhet.
b. Välj storlek och ställ in färger.
c. Lägg till en ny kanal (för att t ex spåra och kunna se statistik på vilken sajt eller sida mm som annonsen ligger på, samt kunna se resultatet av annonserna och sajter)
d. Kopiera och klistra in koden du får, där du vill ha annonserna på din sajt och invänta att Googles robot kollar igenom sajten och placerar passande annonser.

4B. Vid val av AdSense for Search.
a. Gör ett antal basinställningar
b. Ställ in färg, logo, kanal mm
c. Kopiera och klistra in koden du får, där du vill ha sökrutan på din sajt.

4C. Vid val av Hänvisningar.
a. Gå igenom kategorierna och leta upp passande produkter och tjänster, samt lägg till dem i annonskundvagnen
b. Gör inställningarna för annonsformat, färger, kanaler i annonskundvagnen.
c. Kopiera och klistra in koden du får, där du vill ha annonserna på din sajt.

[tags]AdSense, Google AdSense, Google, Marknadsföring, Annonser[/tags]

”Köpa mot faktura” – En oseriös sökfras?

Under 1½ år har jag nu följt och analyserat de sökord som leder till besök på några webbutiker. Cirka 20 gånger under denna tid har några besökt webbutikerna efter att ha sökt på sökmotorerna efter ”köpa mot faktura” eller ”EXEMPELORD” + ”faktura”, alltså använt ordet faktura i olika sammanhang. Detta innebär att man aktivt sökt efter en webbutik som säljer mot faktura.
I 20 fall av 20 har det visat sig att de som gjort dessa sökningar:

  • Lagt en stor order. (>2000 kr)
  • Kunden har kreditanmärkningar och ofta finns det aktiva ärenden hos kronofogden.
  • Varorna man beställt skulle vara lätta att sälja vidare.
  • Mitt antagande blir alltså att dessa besökare försökt lura till sig varor som de sedan skulle kunna sälja vidare.

    Hur förhindrar man att man blir lurad och minimerar dessa beställningar?

    Själv gör jag så här:

  • Kräver alltid att få personnummer i samband med att kunden väljer ”köp mot faktura” – vissa bedragare ger då upp här.
  • Gör en kreditupplysning – du får då reda på eventuella anmärkningar.
  • Vid minsta misstanke om bedrägeri begär du förskottsbetalning (helst till bankgiro eller postgiro för att minimera risken för kortbedrägeri) – även om personen inte har några betalningsanmärkningar sedan tidigare.
  • Skicka enbart varorna till folkbokförd adress (om du inte kan styrka att annan adress tillhör personen/företaget)
  • Ytterligare ett sätt att slippa oroa sig för eventuella oförutsedda förluster i samband med obetalda fakturor är att sälja sina fakturor. Företaget som köper dina fakturor tar då över hela risken mot att du, i normala fall, betalar en årsavgift samt några procent på fakturans belopp. Inom webbutiksvärlden är Kreditor ett av de ledande företagen som köper fakturor samtidigt som de är enkla att lägga till i de flesta etablerade webbutikslösningarna. Dessa vågar jag även rekommendera då jag själv är mycket nöjd med deras tjänster och vilka jag använt mig i ca 1 år.
  • Mitt budskap är alltså: Se upp för personer som kommer till din webbutik via sökmotorerna genom att söka med ordet faktura.

    Jag vill dock förespråka att man säljer mot faktura. Själv är jag en hängiven köpare mot faktura – ju fler dagar fakturan är på, desto gladare blir jag – även om jag normalt betalar fakturan så fort jag får den.

    [tags]Faktura, Fakturor, Bedrägeri, Oseriös, Kreditanmärkning, Säkerhet[/tags]

    Cirkusmarknadsföring – Marknadföring med starka rötter i cirkusvärlden

    Under en tid har vi i Åstorp kunnat se skyltar med reklam för en dinosauriepark, Dinoland, uppsatta på flera lyktstolpar, samt finns en hel reklamaffischer satts upp hos olika centrala butiker mm.

    Dinoland - Dinosauriepark i Nyvång/Åstorp

    Det är inte var dag man ser den sortens marknadsföring, framförallt inte från ett lokalt företag (Dinoland). De gånger man ser denna typ av marknadsföring är oftast när en cirkus kommer till stan/byn.
    När jag var liten var det dock mycket mer spännande när affischerna dök upp då detta betydde att cirkusen snart också dök upp. Numera regerar jag fortfarande på dem, men spänningen är inte lika stor.

    Än dock, varje gång jag ser liknande affischer uppsatta drar de alltid till sig min blick, så visst funkar de, min nyfikenhet väcks till liv och jag läser det som står på affischen. Skulle det alltid finnas sådana affischer skulle dock min nyfikenhet stillas ganska snabbt, så en viktig del i denna typ av marknadsföring är att det inte händer allt för ofta.

    Hur kommer det sig då att Dinoland marknadsför sig på detta sätt?
    Jo, min teori är att eftersom en av delägarna i Dinoland tidigare turnerat med en cirkus, har han tagit detta marknadsföringsknep med sig från cirkuslivet och använt sig av det i Dinolands marknadsföring.
    Själv tror jag att det funkat och att man fått upp lokalbefolkningens ögon för Dinoland, dock är det nog Dinolands ägare som vet bäst om huruvida det funkat eller ej.

    Notering 1:
    Lägg även märke till hur denna typ av marknadsföring (affischer, lappar mm) och synen på företaget inte påverkas av att man hängt upp affischen intill en hundlatrin. På Internet gäller lite andra regler, där ska man helst inte synas på sidor som skulle kunna jämställas med en hundlatrin.

    Notering 2:
    Jag har inte tagit reda på huruvida man behöver tillstånd för att sätta upp denna typ av affischer, men jag återkommer förhoppningsvis med svar på den frågan i ett senare skede.

    [tags]Cirkus, Dinoland, Dinosaurier, Dinosaurieland, Nöjespark, Marknadsföring, Åstorp, Nyvång[/tags]

    Varför finns det så många kataloger/länkkataloger på Internet?

    När jag startade webbutiken Lilon.se började jag tidigt med att leta efter sätt att marknadsföra den. I min jakt på andra sajter där jag skulle kunna göra reklam eller registrera webbutiken hittade jag en hel del länkkataloger.
    Ju mer jag letade efter sajter att registrera min webbutik i, desto fler kataloger hittade jag, och många av dessa liknande varandra.

    Den första tanken som slog mig var att katalogerna var personliga sidor där man länkade till sina favoritsajter och att man hoppades på att hjälpa andra att hitta bra sajter. Dock tyckte jag vissa kataloginnehavare tog vatten över huvudet när se stoltserade med texter om att deras katalogen var ”din guide till Internet” eller ”Sveriges bästa katalog” och dylika texter.
    Om de verkligen tyckte detta så måste de minsann ha missat att se alla andra kataloger som såg likadana ut.

    Jag funderade också på om det var små guldgrävare som hoppades på att en dag bli upptäckta och kanske uppköpta av större internetguider och kataloger. Dock bedömde jag denna chans att bli uppköpt som extremt liten då ingen av katalogerna mina ögon varken hade något unikt att tillföra eller att de var så bra som de själv sa.

    Jag tycke alltså att, katalogerna…

  • …hade inget unikt innehåll.
  • …länkade inte till värdefulla sajter.
  • …hade inget bra sätt att låta eventuella besökare att söka efter bra sajter registrerade i katalogen.
  • …var inte tillräckligt marknadsförda då det många gånger var svåra att hitta, så eventuellt värde skulle ändå förvinna i myllret av alla svårfunna kataloger.
  • …skulle inte ha en chans att bli uppköpta, då de inte skulle kunna erbjuda potentiella köpare ett mervärde
  • …gav ingen trafik eller kunder till webbutiken (vilket måste innebära att det in var så många som använde sig av katalogen)
  • …tillförde alltså inget värde till Internet eller för de som hittade till katalogen
  • Tillslut accepterade jag katalogerna och deras existens. Jag fick trots allt några, i mitt tycke, värdelösa länkar till min webbutik som förhoppningsvis skulle kunna leda till att innehavaren och dennes familj och släkt fick upp ögonen för webbutiken.

    I min fortsatta jakt efter att hitta sätt att marknadsföra webbutiken på, fann jag information om sökmotoroptimering (SEO) och hur man skulle gå tillväga för att synas på sökmotorerna.

    Jag började med stor aptit insupa all information jag kunde få om sökmotoroptimering för att tillgodose mitt marknadsföringsbehov. Ett av de viktigaste delarna för att lyckas med att synas bland sökresultaten på sökmotorerna visade sig vara att ha länkar till sin sajt från andra sajter. Som tur var hade jag ju redan innan skaffat länkar till min sajt, men nu blev jakten på länkar mycket intensivare.

    Medan jag jobbade på att leta efter sajter varifrån jag kunde få länkar till webbutiken träffade jag på en hel del personer som jobbade, antingen som hobby eller professionellt, med sökmotoroptimering. I deras guider och forum kunde jag läsa om olika sätt att skaffa länkar. Ett av de enklaste sätten att skaffa länkar på sades, och hade tidigare visat sig, vara att lägga till sin sajt i olika länkkataloger. De som jobbade med sökmotoroptimering hänvisade till och visade sig många gånger vara innehavare av olika länkkataloger som jag träffat på tidigare under min marknadsföringsjakt.

    Jag hade alltså äntligen funnit svaret på varför katalogerna fanns och vad de hade för värde:

    Katalogerna hade ett värde då de…

  • …gör det möjligt för de som jobbar med sökmotoroptimering att få länkar till sina övriga sajter
  • …gör det möjligt för andra att få länkar till sina sajter
  • Dock tillför katalogerna inte mycket annat av värde, men nog så viktiga är de.
    Katalogerna kan också användas på lite olika sätt för att man ska få ut det mesta möjliga ur dem.

    För ytterligare läsning eller fördjupning gällande kataloger rekommenderar jag:

  • Länkkataloger på rätt sätt
  • Sökmotorvänliga kataloger
  • Lista på svenska sökmotorvänliga kataloger
  • Exempel på kataloger jag registrerat mig i:

  • Prylkoll.com – Djuplänkar till produktsidor
  • Företag i Åstorp
  • [tags]Kataloger, Länkkataloger, Katalog, Kataloger, SEO, Sökmotoroptimering, Marknadsföring[/tags]

    Riskkapitalisternas hjärtlösa och blinda jakt efter pengar – även historien om Findus

    Personligen har jag inget förtroende för riskkapitalbolag. Ett av de mest kända riskkapitalbolagen i Sverige är det Wallenbergs ägda EQT.

    Riskkapitalbolag

    Kort sagt kan man säga att ett riskkapitalbolag är ett bolag som köper in sig, eller helt köper upp andra bolag för att tillföra kapital till det köpta bolaget – något som t ex nystartade och expanderande företag kan ha nytta. Nyttan kan t ex bestå av kapital, för att kunna investera, samtidigt som man många gånger kan få råd och tips från personer i riskkapitalbolaget med specialkompetens inom olika områden.

    Detta kan tyckas ganska snällt av bolagen och man undrar lite vad de får ut av detta. Jo, det riskkapitalbolaget får ut av detta är att man ser en framtida vinst, t ex att företagets aktievärde ökar och att man senare ska kunna sälja aktierna eller ta ut aktieutdelning. Antigen säljer man tillbaka aktierna till den som startade företaget, eller så börsnoterar man företaget för att där öka företaget värdering ytterligare.
    Summa summarum är att i slutändan ska riskkapitalbolaget få tillbaks de pengar de investerat i företaget med vinst.

    Risken man som företag tar om man låter ett riskkapitalbolag köpa in sig eller köpa upp företaget är att man tappar mycket av den kontroll och styrning man har och följer man inte de planer riskkapitalbolaget har löper man även risken att förlora det investerade kapitalet eller att de helt tar över företaget och ersätter tidigare ägare och ledning.

    Findus

    Ett av de exempel på där riskkapitalbolag går in och som jag själv har nära anknytning till är Findus, ett av Sveriges ledande livsmedelsföretag. På Findus har stora delar av min släkt jobbat både länge och under kortare perioder sedan 1970-talet på olika positioner. Själv har jag jobbat där med olika uppgifter och lärt känna en hel del personer på olika positioner.

    Findus är ett företag med nära anknytning till det samhälle som det ligger, Bjuv.
    Findus historia börjar 1941 då Marabou köper upp ett lokalt litet företag kallat Skånska Fruktvin & Likörfabriken. Samhället Bjuv och företaget Findus förknippades starkt med varandra och många i Bjuv jobbade eller hade någon gång jobbat på Findus.

    Historien med Findus jag ska skriva lite om börjar dock år 2000 då riskkapitalbolaget EQT blir Findus nya ägare. Som de flesta riskkapitalbolag sade man sig ha för avsikt att expandera eller öka vinsten för företaget. Sanningen ter sig något annorlunda.

    Istället för att investera i Findus börjar den nya ledningen med utförsäljningar av olika delar produktionen, nedskärningar i personalen samt ytterligare sparprogram samt började man försumma betalningen av fakturor. Då jag själv jobbade på vaktmästeriet där all posthantering ut och in från företaget skedde, kom det dagligen påminnelser om obetalda fakturor. Dessa påminnelser innehöll givetvis påminnelseavgifter och räntor på de obetalda fakturorna, något som ytterligare försvagade Findus ekonomi.

    I Bjuv låg både huvudkontor, produktion och enheten för forskning och utveckling. Dock tyckte den nya ledningen att produktion och utveckling inte hörde ihop, och med detta som argument investerar man istället i en stor flytt av huvudkontoret från Bjuv till nya lokaler i Malmö. Den första delen av denna investering i flytten går dock till att flytta huvudkontoret till temporära lokaler, eftersom de lokaler man egentligen ska ha ännu inte är färdigbyggda. Nästa steg i denna investering är att flytta från de temporära lokalerna till de fasta lokalerna.
    Att stora delar av dem som jobbade på huvudkontoret var från Bjuv eller närbelägna orter spelade ingen roll för ledningen.
    Planerna är också att alla tjänstemän till slut ska ha sin arbetsplats i Malmö. Även de tjänstemän som jobbar mycket med produktionen.

    Samtidigt flyttar man runt de personer som jobbar kvar i Bjuv ett flertal gånger. Många får byta kontor 2-5 gånger. Till dessa flyttomgångar hyr man in ett flyttbolag som vid varje flytt ska ta allt från det ena kontoret till det nya. Istället för att ha standardiserade kontor dit man enbart behöver flytta arbetsmaterialet flyttar man allt, skrivbord, stolar och övriga inventarier – också detta mycket kostsamt.

    Sedan tar man in en konsultfirma som under en tid går runt på Findus och intervjuar och observerar de anställda för att man i slutändan ska kunna ta ställning till vilka personer som är överflödiga och vilka arbetsuppgifter som ska kunna läggas över på annan personal.

    Detta är några av de beslut och förändringar de nya ägarna EQT och deras representanter i Findus företagsledning gjorde och vilka medförde stora förluster både ekonomiskt och i kunskap när kunniga personer i personalen förlorades på vägen.

    För att sedan försöka få in pengar i bolaget samtidigt som man skar ner på kostnaderna började man sälja ut fastigheter med stark anknytning till Findus (t ex en Gästvillan med tillhörande attraktiva konstföremål och inventarier).

    Många var besluten, och detta var bara en del av de observationer jag gjort, som gjorde att Findus förlorade den stolthet som anställda och bjuvsbor kände och den styrka varumärket haft.

    Varför?

    Frågan är då varför det blir så här.
    Jo, ett riskkapitalbolag kan kort sammanfattas så här:

  • Man är enbart intresserad av kortsiktig vinst (t ex efter högst 10 år bör investeringen lett till en större vinst) och har egentligen inget intresse av företaget.
  • Man känner inte till företagets historia och bryr sig många gånger inte om den.
  • Det man förlorar på detta är bland annat:

  • På grund av att man vill ha en kortsiktig vinst förlorar man det långsiktiga varumärkesbyggandet och de långsiktiga konsekvenserna av olika beslut.
  • Ledningen har ingen anknytning till företaget vilket leder till en hjärtlöst styrning som kan få allvarliga konsekvenser för allmänhetens syn på varumärket.
  • Man förlorar de anställdas förtroende vilket leder till att de anställda inte längre bryr sig eller ställer upp för företaget vid behov, då man ändå inte ser en framtid för företaget. De med stor kompetens kan av egen vilja lämna företaget för något bättre.
  • Tillägg

    Rapporter har även visat att företag där ledningen består av grundaren eller grundarna i många fall har större vinster är de företag som styrs av personer utan anknytning till företagets historia. Så fort jag hittar länk till dessa rapporter lägger jag till det.

    Läs mer om Findus och EQT:

    – Det höll på gå käpprätt åt helvete!

    Findus huvudkontor tillbaka till Bjuv

    [tags]Bjuv, Findus, Riskkapital, Riskkapitalbolag, EQT[/tags]

    Gratis och billig marknadsföring av en webbshop – Del 1 – Nätauktioner

    Jag har nu tänkt publicera en del sätt att gratis eller billigt marknadsföra en webbshop.
    Artiklarna kommer att delas upp i delar då jag inte kommer ihåg alla sätt för tillfället (de blir aktualiserade efterhand i mitt långtidsminne) och jag har inte heller tid att skriva ett längre inlägg för tillfället.

    Gratis och billig marknadsföring av en webbshop – Del 1, riktar sig framförallt till webbshoppar med fysiska produkter.

    Produkter blir liggande på hyllan

    Som webbshop kan man sälja både fysiska och virtuella produkter. Har man ett eget lager ligger produkterna ofta på en hylla och tar plats. I en vanlig butik har man, om man sköter sin kort rätt, ett flöde av kunder som på sin färd genom butiken passerar hyllor med produkter. Under denna färd kan kunden lockas till köp, både köp av det de kom för eller av spontana köp.

    I en webbshop är det inte lika enkelt att få detta flöde av kunder som passerar produkterna som lockar till köp, och driver man en renodlad webbshop så finns kunderna enbart i webbshoppen.
    Detta leder till att om man är en liten (kanske t o m nystartad) webbshop, med en liten ström av kunder, inte har så lätt med att bli av med produkterna som finns i lager.

    För att få en stadigare ström av kunder som är potentiella köpare av dessa produkter rekommenderar jag att man börjar sälja på nätauktionerssajter.

    Försäljning via nätauktioner

    Man kommer i kontakt med många potentiella köpare och blivande kunder på nätauktionsajter som Budera, eBay.com och Tradera

    Fördelar med att sälja på nätauktioner:

    1. Nätauktionssajter lockar många ”köpsugna” personer vilket leder till många spontanköp.

    2. Du kan lägga ut produkter du vill bli av med till försäljning på sajterna. Vill du bli av med produkterna snabbt (t ex för att få in pengar till kassan) så kan man lägga ut produkterna till ett urtropspris på 1 kr – vilket ofta leder till ett högre pris efter en del budgivning. På detta sätt kan du rea ut produkter, tömma hyllorna och samtidigt öka dina likvida medel.

    3. Du kommer i kontakt med många vana nätshoppare. När du säljer något kan du skicka med ditt visitkort eller förtagkort, samt ett kvitto med reklam för webbshoppen. Billiga visitkort eller reklamblad kan du t ex köpa på Vistaprint

    4. Sköter du dina affärer får du ett gott rykte på nätauktionssajterna samtidigt som webbshoppen får ta en del ryktensglansen.

    Nätauktionssajter fungerar alltså som en extra försäljningskanal som även leder till nya kunder och marknadsföring av webbshoppen.
    Rätt hanterat kan försäljningen via nätauktioner te sig väldigt kostnadseffektiv.

    [tags]Marknadsföring, Webbshop, Webshop, Webbutik, E-handel, Ehandel, Nätauktioner, Tradera, Budera, eBay, Gratis, Billigt[/tags]

    The Long Tail/Den långa svansen – En introduktion

    Ett begrepp som jag alltmer använder mig av när jag skriver om marknadsföring via sökmotorer och marknadsföring på Internet är the Long Tail eller Den långa svansen.
    Då uttrycket kommer att återkomma i ett antal artiklar jag planerar publicera här på liljankoski.SE, har jag bestämt mig för att göra en enkel introduktion i ämnet the Long Tail (Den långa svansen).

    The Long Tail (Den långa svansen) är ett uttryck som myntats av Chris Anderson i en artikel i Wired (oktober 2004). Chris Andersons har sedan utvecklat sitt resonemang vilket resulterat i en bok, The Long Tail: Why the Future of Business Is Selling Less of More, samt fortsätter han utveckla resonemanget kring the Long Tail på bloggen http://www.thelongtail.com/.

    Chris Anderson varken uppfann eller upptäckte the Long Tail, the Long Tail har alltid existerat så länge vi har haft ett konsumtionssamhälle (konsumtion av såväl produkter, som information, sociala utbyten, intressen mm). Chris Anderson riktade dock strålkastarna mot the Long Tail, myntade uttrycket och visade på hur stor vikt the Long Tail har för dagens samhälle.

    I den här artikeln kommer jag inte att gå närmare in på Chris Anderson definition och förklaring på varför detta kallas the Long Tail utan jag kommer enbart använda namnet på grund av att det är ett allmänt vedertaget begrepp. Ni får hålla till godo med följande, och jag anser även att det räcker som definition för tillfället:
    Kort sagt består the Long Tail av produkter, information eller sociala grupperingar mm, som de flesta upplever som unikt, udda, konstigt, något utöver det vanliga – i grunden något som enbart tilltalar en minoritet.

    The Long Tail är inget unikt för just för Internet, men Internet har gjort det möjligt för the Long Tail att nå alltfler människor eller rättare sagt gjort det möjligt för allt fler att få tag på och komma i kontakt med det som inryms i the Long Tail. Detta är anledningen till att man ofta hör talas om the Long Tail när det handlar om just Internet.

    Mitt första möta med the Long Tail (Den långa svansen)

    Mitt första möte med the Long Tail var när jag själv började handla på nätet 1997/98 och söka efter produkter som jag hade svårt att hitta i de lokala butikerna. Jag fascinerades över hur enkelt jag nu kunde få tag på allt det där som tidigare varit utom räckhåll. En CD-skiva som inte fanns med i vanliga skivbutikers standardutbud, en bok som inte fanns i vanliga bokhandlares standardutbud och alla de där häftiga prylarna man kunde läsa om i olika tidningar men inte hitta i någon närbelägen butik.
    Jag fascinerades över hur jag slapp göra specialbeställningar i de butiker som över huvud taget gick med på det, och jag slapp leta över hela stan efter en butik som möjligen hade en udda produkt i sitt utbud eller skulle kunna hjälpa mig med at få tag på den.
    Det närmsta jag någonsin kom ett ”Long Tail”-utbud, innan jag fick tillgång till Internet, var Hobbexkatalogen. Mina favoritsidor i katalogen var de som innehöll samurajsvärden (katana, wakizashi och tanto) och pannbandet som påminde om Karate Kids pannband.

    Dagens långa svans (Long Tail)

    Numera skulle jag kalla Hobbex produktutbud ett ganska standardiserat utbud som inte längre lockar till samma fascination över produkterna. Anledningen till det är att the Long Tail idag blivit så mycket mer tillgänglig vilket också lett till att the Long Tail (den Långa svansen) blivit ännu längre. Fler produkter och mer information inryms i the Long Tail idag. Skulle jag överhuvudtaget få för mig att köpa ett samurajsvärd idag skulle jag inte vända mig till Hobbex. Med hjälp av Internet och sökmotorer såsom Google, Yahoo och MSN Live Search hade jag istället letat upp en specialist inom området svärd (gärna specialist inom samurajsvärd). Jag hade också gjort en hel del efterforskning kring samurajsvärd och kollat upp vad andra rekommenderade.
    Just detta är frukter av the Long Tail och dess tillgänglighet på Internet. Tidigare hade jag inte utan stora ansträngningar kunnat hitta en specialist inom detta område och jag hade också haft svårt att komma i kontakt med personer som hade erfarenhet av samurajsvärd.
    Detta är alltså ett exempel på produkter och information som majoriteten av t ex den svenska befolkningen inte är intresserad av – ”the Long Tail”-produkter och ”the Long Tail”-information.

    Viktiga verktyg för att hitta i the Long Tail

    Ett viktigt verktyg för att jag ska kunna få tag på denna information är först och främst Internet som gör det möjligt för ett företag att publicera sitt produktutbud (t ex samurajsvärd) och gör det möjligt för människor med intresse för samurajsvärd (samt företagen) att publicera information och recensioner kring samurajsvärd.

    Ett andra verktyg som är viktigt för att jag ska få tag på denna information och återförsäljare är ett sökverktyg. Här är det framförallt, generellt sett, sökmotorerna Google, Yahoo och MSN Live Search mm som gör det möjligt att hitta denna information. På Google börjar mitt sökande och med hjälp av det jag hittar kan jag gräva ännu djupare för att få reda på mer information.
    Detta är alltså verktyg som gjort det möjligt för allt fler att hitta produkter och information i the Long Tail.

    Kort sagt

  • The Long Tail kan vara produkter, information, sociala grupper mm
  • The Long Tail tilltalar en minoritet
  • The Long Tail är inte begränsat till Internet
  • Internet har gjort the Long Tail tillgänglig för den breda massan
  • Sökverktyg såsom Google, Yahoo och MSN Live Search mm är viktiga verktyg för att kunna hitta ”the Long Tail”-utbudet
  • Relaterade länkar:

    The Long Tail (Chris Andersons officiella sida om the Long Tail)

    The Long Tail (Wikipedia om the Long Tail)

    [tags]Långa svansen, Den långa svansen, Long Tail, the Long Tail, Marknadsföring[/tags]

    Sökmotoroptimering av en webbshop och sökordsrelevans för försäljningen

    av Ulf Liljankoski, januari 2007

    Ladda ner rapporten i pdf-format

    INTRODUKTION

    Vid en sökmotoroptimering av en webbshop väljer många SEO-företag ut ett antal ord/fraser som är relevanta för webbshoppen och sökmotoroptimerar webbshoppen för dessa ord, samt görs det en grundlig sökmotoroptimering av innehållet (både on-page [se anmärkning 1] och off-page [se anmärkning 2]).

    Min frågeställning är:

    1. Vilken del av sökmotoroptimeringen är viktigast för en webbshop med ett brett utbud och bred publik?
    2. Vilka sorters sökningar/sökord/sökfraser på sökmotorerna leder till försäljning i webbshoppen?

    För att komma en bit på vägen för att få svar på dessa frågor har jag använt mig av statistiken från en sökmotoroptimerad webbshop. Statistiken sträcker sig över ett år; 1 januari 2006 – 31 december 2006. Insamlingen av statistik har gjorts via bl a Google Analytics samt egna loggjournaler.

    Resultaten har delats upp i två delar.
    I första delen analyseras resultaten för de breda sökordens relevans i förhållande till försäljningen i webbshoppen.
    I andra delen analyseras de resterande sökord/sökfraser. Här exkluderas samtliga sökningar som innehåller de breda sökorden.

    Med sökord menar jag t ex fiskeredskap (som skulle kunna väljas ut som ett brett sökord vis sökmotoroptimering av en fiskebutik, samt användas av någon som söker efter en fiskebutik på t ex Google).
    Med sökfras menar jag en kombination mellan flera ord t ex fiskespö +nybörjare +barn (som skulle kunna användas av någon som söker på t ex Google efter nybörjarfiskespö för barn).

    FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DEN ANALYSERADE WEBBSHOPPEN

    Den webbshop vars statistik används, är sökmotoroptimerad för sex breda och, för webbshoppen, mycket relevanta sökord (webbshoppen har ett brett utbud av varor inom sökordens kategorier), samt har även innehållet i webbshopen såsom produkt- och informationssidor sökmotoroptimerats (det finns dock fler delar av sökmotoroptimeringen som ska utföras på webbshoppen, men som ännu inte är gjorda).

    Vid en sökning, på de breda sökorden, på sökmotorerna Google, Eniro, MSN Live och Yahoo, ligger webbshoppen bland topp 10 resultaten på fem av sökorden och topp 20 på ett av sökorden.

    För dessa sex breda sökord har sökmotoroptimeringen gällt såväl on-page och off-page.
    För resterande sökorden/sökfraserna har sökmotoroptimering enbart gjorts on-page.

    RESULTAT

    Resultat för de breda sökorden
    De breda sökorden ligger bland de tio sökord som genererar mest trafik till webbshoppen. Även om dessa ord bedöms vara av mycket relevants för webbshoppens innehåll, genererar de inte mycket försäljning.
    Försäljningsfrekvensen ligger på 0 – 2,63 % vid en sökning på de breda sökorden.

    Sökord Försäljningsfrekvens
    Brettsökord1 1,05 %
    Brettsökord2 0,78 %
    Brettsökord3 0,00 %
    Brettsökord4 0,40 %
    Brettsökord5 0,00 %
    Brettsökord6 2,63 %

    Används det breda sökordet i samband med ytterligare sökord genererar de knappt några besök (trots att webbshoppen ligger bland topp 10 resultaten om man kombinerar det breda sökordet med ytterligare ett sökord) – detta kan tyda på att de breda sökorden sällan kombineras med ytterligare sökord. Försäljningsfrekvensen är dock högre.
    Försäljningsfrekvensen ligger på 0 – 100 % vid en sökning på de breda sökorden i kombination med ytterligare ett eller flera sökord.

    Exempel:

    Sökord Sales Försäljningsfrekvens
    Brettsökord1 + ett eller flera sökord 18,00 %
    Brettsökord2 + ett eller flera sökord 25,00 %
    Brettsökord3 + ett eller flera sökord 100,00 %
    Brettsökord4 + ett eller flera sökord 0,00 %
    Brettsökord5 + ett eller flera sökord 0,00 %
    Brettsökord6 + ett eller flera sökord 0,00 %

    Resultat för resterande sökord/sökfraser
    Insamlad data visar att de resterande sökorden/sökfraserna genererar försäljning i 0 % – 100 % av fallen. Framförallt genererar sökfraser som består av två eller fler ord (t ex +fiskespö +nybörjare +barn eller +fiskespö +barn) försäljning.

    Exempel:

    Sökfras Försäljningsfrekvens
    Exempelord1 + Exempelord2 100,00 %
    Exempelord1 + Exempelord3 + Exempelord4 25,00 %
    Exempelord5 + Exempelord6 + Exempelord7 85,00 %

    Även enstaka sökord som är precisa för en produkt (t ex krabbfiskespö) leder till försäljning i 0 % – 100 % av fallen. Detta gäller gör enstaka sökord som det inte råder stor konkurrens om att synas i sökmotorerna.

    Exempel:

    Sökord Försäljningsfrekvens
    Precistsökord1 100,00 %
    Precistsökord2 75,00 %
    Precistsökord3 30,00 %

    SLUTSATS

    Den slutsats jag kan dra av insamlad data är att de breda sökorden inte genererar några större försäljningssiffror (procentuellt). En sökmotoroptimering för några enstaka breda sökord bedöms alltså inte vara av stor vikt för en webbshop med ett brett utbud och som vänder sig till en bred publik.

    Däremot är en grundlig sökmotoroptimering on-page av vikt för att ge sökmotorträffar på individuella produkter i sortimentet, då det är dessa sökträffar som leder till försäljning.

    DISKUSSION KRING RESULTATEN

    En webbshop kan skilja sig gällande utbud och vilken intressegrupp de vänder sig till. En del webbshopar har en nisch och vänder sig framförallt till kunder med ett specialintresse, medan en del webbshoppar har ett brett utbud och vänder sig till en bred publik.

    De nischade webbshopparna bedömer jag inte ha lika stort behov av en grundlig sökmotoroptimering, då deras smala utbud oftast kan beskrivas med ett brett sökord och ändå vara väldigt precist och träffande för deras produkter. T ex kan en fiskebutik som specialiserat sig på att sälja fiskeflugor, få en hög försäljningsfrekvens på sökordet flugor.

    Givetvis ger dock en grundlig sökmotoroptimering även bättre resultat för den nischade webbshoppen, men behovet är, i min bedömning utifrån insamlad data, inte lika stort. Dock skulle det behövas ytterligare jämförelser mellan en webbshop med ett brett utbud och bred publik, och en webbshop med ett nischat utbud.

    Att tänka på är också att siffrorna kan skilja sig beroende på vilken bransch webbshoppen tillhör, då det råder olika mycket konkurrens inom näthandeln inom olika branscher. En bransch där det råder högre konkurrens kan det tänkas att de breda sökorden är av större vikt vid en sökmotoroptimering av en webbshop med ett brett utbud.

    ————————————————————-
    ANMÄRKNINGAR

    1. Avser sökmotoroptimering av själva sidorna på en sajt, såsom titlar, text mm.
    2. Avser sökmotoroptimering som ej ligger på sajtens sidor, utan yttre faktorer såsom inlänkar, ankartexter mm.

    ————————————————————-

    Ladda ner rapporten i pdf-format