Varför finns det så många kataloger/länkkataloger på Internet?

När jag startade webbutiken Lilon.se började jag tidigt med att leta efter sätt att marknadsföra den. I min jakt på andra sajter där jag skulle kunna göra reklam eller registrera webbutiken hittade jag en hel del länkkataloger.
Ju mer jag letade efter sajter att registrera min webbutik i, desto fler kataloger hittade jag, och många av dessa liknande varandra.

Den första tanken som slog mig var att katalogerna var personliga sidor där man länkade till sina favoritsajter och att man hoppades på att hjälpa andra att hitta bra sajter. Dock tyckte jag vissa kataloginnehavare tog vatten över huvudet när se stoltserade med texter om att deras katalogen var ”din guide till Internet” eller ”Sveriges bästa katalog” och dylika texter.
Om de verkligen tyckte detta så måste de minsann ha missat att se alla andra kataloger som såg likadana ut.

Jag funderade också på om det var små guldgrävare som hoppades på att en dag bli upptäckta och kanske uppköpta av större internetguider och kataloger. Dock bedömde jag denna chans att bli uppköpt som extremt liten då ingen av katalogerna mina ögon varken hade något unikt att tillföra eller att de var så bra som de själv sa.

Jag tycke alltså att, katalogerna…

  • …hade inget unikt innehåll.
  • …länkade inte till värdefulla sajter.
  • …hade inget bra sätt att låta eventuella besökare att söka efter bra sajter registrerade i katalogen.
  • …var inte tillräckligt marknadsförda då det många gånger var svåra att hitta, så eventuellt värde skulle ändå förvinna i myllret av alla svårfunna kataloger.
  • …skulle inte ha en chans att bli uppköpta, då de inte skulle kunna erbjuda potentiella köpare ett mervärde
  • …gav ingen trafik eller kunder till webbutiken (vilket måste innebära att det in var så många som använde sig av katalogen)
  • …tillförde alltså inget värde till Internet eller för de som hittade till katalogen
  • Tillslut accepterade jag katalogerna och deras existens. Jag fick trots allt några, i mitt tycke, värdelösa länkar till min webbutik som förhoppningsvis skulle kunna leda till att innehavaren och dennes familj och släkt fick upp ögonen för webbutiken.

    I min fortsatta jakt efter att hitta sätt att marknadsföra webbutiken på, fann jag information om sökmotoroptimering (SEO) och hur man skulle gå tillväga för att synas på sökmotorerna.

    Jag började med stor aptit insupa all information jag kunde få om sökmotoroptimering för att tillgodose mitt marknadsföringsbehov. Ett av de viktigaste delarna för att lyckas med att synas bland sökresultaten på sökmotorerna visade sig vara att ha länkar till sin sajt från andra sajter. Som tur var hade jag ju redan innan skaffat länkar till min sajt, men nu blev jakten på länkar mycket intensivare.

    Medan jag jobbade på att leta efter sajter varifrån jag kunde få länkar till webbutiken träffade jag på en hel del personer som jobbade, antingen som hobby eller professionellt, med sökmotoroptimering. I deras guider och forum kunde jag läsa om olika sätt att skaffa länkar. Ett av de enklaste sätten att skaffa länkar på sades, och hade tidigare visat sig, vara att lägga till sin sajt i olika länkkataloger. De som jobbade med sökmotoroptimering hänvisade till och visade sig många gånger vara innehavare av olika länkkataloger som jag träffat på tidigare under min marknadsföringsjakt.

    Jag hade alltså äntligen funnit svaret på varför katalogerna fanns och vad de hade för värde:

    Katalogerna hade ett värde då de…

  • …gör det möjligt för de som jobbar med sökmotoroptimering att få länkar till sina övriga sajter
  • …gör det möjligt för andra att få länkar till sina sajter
  • Dock tillför katalogerna inte mycket annat av värde, men nog så viktiga är de.
    Katalogerna kan också användas på lite olika sätt för att man ska få ut det mesta möjliga ur dem.

    För ytterligare läsning eller fördjupning gällande kataloger rekommenderar jag:

  • Länkkataloger på rätt sätt
  • Sökmotorvänliga kataloger
  • Lista på svenska sökmotorvänliga kataloger
  • Exempel på kataloger jag registrerat mig i:

  • Prylkoll.com – Djuplänkar till produktsidor
  • Företag i Åstorp
  • [tags]Kataloger, Länkkataloger, Katalog, Kataloger, SEO, Sökmotoroptimering, Marknadsföring[/tags]

    Alléskolan i Hallsberg skickar trevligt tackkort

    Då jag driver företaget Lilon.se får jag ibland förfrågningar från olika skolor, eller rättare sagt elever på skolorna som driver olika projekt. En hel del av dessa projekt handlar om att hjälpa till i andra länder med att t ex förbättra förutsättningar för barn genom att rusta upp och göra insamlingar till en skola.

    Lilon.se har ett brett utbud av material som passar bra i skolan så som papper, pennor och radergummi mm och de förfrågningar jag får handlar oftast om jag vill ställa upp och sponsra med skolmaterial.

    Lilon.se är dock fortfarande ett lite företag så jag kan inte alltid bidra med så mycket, men jag ställer gärna upp med det jag kan undvara.

    Och varför skriver jag om detta?
    Jo, jag är i grunden själv inte så intresserad av att skicka eller ta emot olika former av kort (foto, vykort eller dylikt) då de oftast skickas otid (man tackar för allt möjligt onödigt) eller på grund av kulturella krav (t ex under julen).
    Men, i veckan fick jag ett kort med posten adresserat till företaget och i brevet låg ett tackkort med foto från Tharsiga, Nargiz och Marta från Alléskolan i Hallsberg, som jag tidigare sponsrat med lite pennor och papper till deras projekt, och jag måste erkänna att det var ett välplacerat tackkort som som jag med stolthet kommer att hänga upp.

    Tackkort:
    Tackkort från Alléskolan i Hallsberg

    [tags]Alléskolan, Hallsberg, Sponsring, Sponsor, Skolprojekt, Projekt, Tack, Tackkkort, Skolmaterial, Lilon.se[/tags]

    Riskkapitalisternas hjärtlösa och blinda jakt efter pengar – även historien om Findus

    Personligen har jag inget förtroende för riskkapitalbolag. Ett av de mest kända riskkapitalbolagen i Sverige är det Wallenbergs ägda EQT.

    Riskkapitalbolag

    Kort sagt kan man säga att ett riskkapitalbolag är ett bolag som köper in sig, eller helt köper upp andra bolag för att tillföra kapital till det köpta bolaget – något som t ex nystartade och expanderande företag kan ha nytta. Nyttan kan t ex bestå av kapital, för att kunna investera, samtidigt som man många gånger kan få råd och tips från personer i riskkapitalbolaget med specialkompetens inom olika områden.

    Detta kan tyckas ganska snällt av bolagen och man undrar lite vad de får ut av detta. Jo, det riskkapitalbolaget får ut av detta är att man ser en framtida vinst, t ex att företagets aktievärde ökar och att man senare ska kunna sälja aktierna eller ta ut aktieutdelning. Antigen säljer man tillbaka aktierna till den som startade företaget, eller så börsnoterar man företaget för att där öka företaget värdering ytterligare.
    Summa summarum är att i slutändan ska riskkapitalbolaget få tillbaks de pengar de investerat i företaget med vinst.

    Risken man som företag tar om man låter ett riskkapitalbolag köpa in sig eller köpa upp företaget är att man tappar mycket av den kontroll och styrning man har och följer man inte de planer riskkapitalbolaget har löper man även risken att förlora det investerade kapitalet eller att de helt tar över företaget och ersätter tidigare ägare och ledning.

    Findus

    Ett av de exempel på där riskkapitalbolag går in och som jag själv har nära anknytning till är Findus, ett av Sveriges ledande livsmedelsföretag. På Findus har stora delar av min släkt jobbat både länge och under kortare perioder sedan 1970-talet på olika positioner. Själv har jag jobbat där med olika uppgifter och lärt känna en hel del personer på olika positioner.

    Findus är ett företag med nära anknytning till det samhälle som det ligger, Bjuv.
    Findus historia börjar 1941 då Marabou köper upp ett lokalt litet företag kallat Skånska Fruktvin & Likörfabriken. Samhället Bjuv och företaget Findus förknippades starkt med varandra och många i Bjuv jobbade eller hade någon gång jobbat på Findus.

    Historien med Findus jag ska skriva lite om börjar dock år 2000 då riskkapitalbolaget EQT blir Findus nya ägare. Som de flesta riskkapitalbolag sade man sig ha för avsikt att expandera eller öka vinsten för företaget. Sanningen ter sig något annorlunda.

    Istället för att investera i Findus börjar den nya ledningen med utförsäljningar av olika delar produktionen, nedskärningar i personalen samt ytterligare sparprogram samt började man försumma betalningen av fakturor. Då jag själv jobbade på vaktmästeriet där all posthantering ut och in från företaget skedde, kom det dagligen påminnelser om obetalda fakturor. Dessa påminnelser innehöll givetvis påminnelseavgifter och räntor på de obetalda fakturorna, något som ytterligare försvagade Findus ekonomi.

    I Bjuv låg både huvudkontor, produktion och enheten för forskning och utveckling. Dock tyckte den nya ledningen att produktion och utveckling inte hörde ihop, och med detta som argument investerar man istället i en stor flytt av huvudkontoret från Bjuv till nya lokaler i Malmö. Den första delen av denna investering i flytten går dock till att flytta huvudkontoret till temporära lokaler, eftersom de lokaler man egentligen ska ha ännu inte är färdigbyggda. Nästa steg i denna investering är att flytta från de temporära lokalerna till de fasta lokalerna.
    Att stora delar av dem som jobbade på huvudkontoret var från Bjuv eller närbelägna orter spelade ingen roll för ledningen.
    Planerna är också att alla tjänstemän till slut ska ha sin arbetsplats i Malmö. Även de tjänstemän som jobbar mycket med produktionen.

    Samtidigt flyttar man runt de personer som jobbar kvar i Bjuv ett flertal gånger. Många får byta kontor 2-5 gånger. Till dessa flyttomgångar hyr man in ett flyttbolag som vid varje flytt ska ta allt från det ena kontoret till det nya. Istället för att ha standardiserade kontor dit man enbart behöver flytta arbetsmaterialet flyttar man allt, skrivbord, stolar och övriga inventarier – också detta mycket kostsamt.

    Sedan tar man in en konsultfirma som under en tid går runt på Findus och intervjuar och observerar de anställda för att man i slutändan ska kunna ta ställning till vilka personer som är överflödiga och vilka arbetsuppgifter som ska kunna läggas över på annan personal.

    Detta är några av de beslut och förändringar de nya ägarna EQT och deras representanter i Findus företagsledning gjorde och vilka medförde stora förluster både ekonomiskt och i kunskap när kunniga personer i personalen förlorades på vägen.

    För att sedan försöka få in pengar i bolaget samtidigt som man skar ner på kostnaderna började man sälja ut fastigheter med stark anknytning till Findus (t ex en Gästvillan med tillhörande attraktiva konstföremål och inventarier).

    Många var besluten, och detta var bara en del av de observationer jag gjort, som gjorde att Findus förlorade den stolthet som anställda och bjuvsbor kände och den styrka varumärket haft.

    Varför?

    Frågan är då varför det blir så här.
    Jo, ett riskkapitalbolag kan kort sammanfattas så här:

  • Man är enbart intresserad av kortsiktig vinst (t ex efter högst 10 år bör investeringen lett till en större vinst) och har egentligen inget intresse av företaget.
  • Man känner inte till företagets historia och bryr sig många gånger inte om den.
  • Det man förlorar på detta är bland annat:

  • På grund av att man vill ha en kortsiktig vinst förlorar man det långsiktiga varumärkesbyggandet och de långsiktiga konsekvenserna av olika beslut.
  • Ledningen har ingen anknytning till företaget vilket leder till en hjärtlöst styrning som kan få allvarliga konsekvenser för allmänhetens syn på varumärket.
  • Man förlorar de anställdas förtroende vilket leder till att de anställda inte längre bryr sig eller ställer upp för företaget vid behov, då man ändå inte ser en framtid för företaget. De med stor kompetens kan av egen vilja lämna företaget för något bättre.
  • Tillägg

    Rapporter har även visat att företag där ledningen består av grundaren eller grundarna i många fall har större vinster är de företag som styrs av personer utan anknytning till företagets historia. Så fort jag hittar länk till dessa rapporter lägger jag till det.

    Läs mer om Findus och EQT:

    – Det höll på gå käpprätt åt helvete!

    Findus huvudkontor tillbaka till Bjuv

    [tags]Bjuv, Findus, Riskkapital, Riskkapitalbolag, EQT[/tags]