Riskkapitalisternas hjärtlösa och blinda jakt efter pengar – även historien om Findus

Personligen har jag inget förtroende för riskkapitalbolag. Ett av de mest kända riskkapitalbolagen i Sverige är det Wallenbergs ägda EQT.

Riskkapitalbolag

Kort sagt kan man säga att ett riskkapitalbolag är ett bolag som köper in sig, eller helt köper upp andra bolag för att tillföra kapital till det köpta bolaget – något som t ex nystartade och expanderande företag kan ha nytta. Nyttan kan t ex bestå av kapital, för att kunna investera, samtidigt som man många gånger kan få råd och tips från personer i riskkapitalbolaget med specialkompetens inom olika områden.

Detta kan tyckas ganska snällt av bolagen och man undrar lite vad de får ut av detta. Jo, det riskkapitalbolaget får ut av detta är att man ser en framtida vinst, t ex att företagets aktievärde ökar och att man senare ska kunna sälja aktierna eller ta ut aktieutdelning. Antigen säljer man tillbaka aktierna till den som startade företaget, eller så börsnoterar man företaget för att där öka företaget värdering ytterligare.
Summa summarum är att i slutändan ska riskkapitalbolaget få tillbaks de pengar de investerat i företaget med vinst.

Risken man som företag tar om man låter ett riskkapitalbolag köpa in sig eller köpa upp företaget är att man tappar mycket av den kontroll och styrning man har och följer man inte de planer riskkapitalbolaget har löper man även risken att förlora det investerade kapitalet eller att de helt tar över företaget och ersätter tidigare ägare och ledning.

Findus

Ett av de exempel på där riskkapitalbolag går in och som jag själv har nära anknytning till är Findus, ett av Sveriges ledande livsmedelsföretag. På Findus har stora delar av min släkt jobbat både länge och under kortare perioder sedan 1970-talet på olika positioner. Själv har jag jobbat där med olika uppgifter och lärt känna en hel del personer på olika positioner.

Findus är ett företag med nära anknytning till det samhälle som det ligger, Bjuv.
Findus historia börjar 1941 då Marabou köper upp ett lokalt litet företag kallat Skånska Fruktvin & Likörfabriken. Samhället Bjuv och företaget Findus förknippades starkt med varandra och många i Bjuv jobbade eller hade någon gång jobbat på Findus.

Historien med Findus jag ska skriva lite om börjar dock år 2000 då riskkapitalbolaget EQT blir Findus nya ägare. Som de flesta riskkapitalbolag sade man sig ha för avsikt att expandera eller öka vinsten för företaget. Sanningen ter sig något annorlunda.

Istället för att investera i Findus börjar den nya ledningen med utförsäljningar av olika delar produktionen, nedskärningar i personalen samt ytterligare sparprogram samt började man försumma betalningen av fakturor. Då jag själv jobbade på vaktmästeriet där all posthantering ut och in från företaget skedde, kom det dagligen påminnelser om obetalda fakturor. Dessa påminnelser innehöll givetvis påminnelseavgifter och räntor på de obetalda fakturorna, något som ytterligare försvagade Findus ekonomi.

I Bjuv låg både huvudkontor, produktion och enheten för forskning och utveckling. Dock tyckte den nya ledningen att produktion och utveckling inte hörde ihop, och med detta som argument investerar man istället i en stor flytt av huvudkontoret från Bjuv till nya lokaler i Malmö. Den första delen av denna investering i flytten går dock till att flytta huvudkontoret till temporära lokaler, eftersom de lokaler man egentligen ska ha ännu inte är färdigbyggda. Nästa steg i denna investering är att flytta från de temporära lokalerna till de fasta lokalerna.
Att stora delar av dem som jobbade på huvudkontoret var från Bjuv eller närbelägna orter spelade ingen roll för ledningen.
Planerna är också att alla tjänstemän till slut ska ha sin arbetsplats i Malmö. Även de tjänstemän som jobbar mycket med produktionen.

Samtidigt flyttar man runt de personer som jobbar kvar i Bjuv ett flertal gånger. Många får byta kontor 2-5 gånger. Till dessa flyttomgångar hyr man in ett flyttbolag som vid varje flytt ska ta allt från det ena kontoret till det nya. Istället för att ha standardiserade kontor dit man enbart behöver flytta arbetsmaterialet flyttar man allt, skrivbord, stolar och övriga inventarier – också detta mycket kostsamt.

Sedan tar man in en konsultfirma som under en tid går runt på Findus och intervjuar och observerar de anställda för att man i slutändan ska kunna ta ställning till vilka personer som är överflödiga och vilka arbetsuppgifter som ska kunna läggas över på annan personal.

Detta är några av de beslut och förändringar de nya ägarna EQT och deras representanter i Findus företagsledning gjorde och vilka medförde stora förluster både ekonomiskt och i kunskap när kunniga personer i personalen förlorades på vägen.

För att sedan försöka få in pengar i bolaget samtidigt som man skar ner på kostnaderna började man sälja ut fastigheter med stark anknytning till Findus (t ex en Gästvillan med tillhörande attraktiva konstföremål och inventarier).

Många var besluten, och detta var bara en del av de observationer jag gjort, som gjorde att Findus förlorade den stolthet som anställda och bjuvsbor kände och den styrka varumärket haft.

Varför?

Frågan är då varför det blir så här.
Jo, ett riskkapitalbolag kan kort sammanfattas så här:

  • Man är enbart intresserad av kortsiktig vinst (t ex efter högst 10 år bör investeringen lett till en större vinst) och har egentligen inget intresse av företaget.
  • Man känner inte till företagets historia och bryr sig många gånger inte om den.
  • Det man förlorar på detta är bland annat:

  • På grund av att man vill ha en kortsiktig vinst förlorar man det långsiktiga varumärkesbyggandet och de långsiktiga konsekvenserna av olika beslut.
  • Ledningen har ingen anknytning till företaget vilket leder till en hjärtlöst styrning som kan få allvarliga konsekvenser för allmänhetens syn på varumärket.
  • Man förlorar de anställdas förtroende vilket leder till att de anställda inte längre bryr sig eller ställer upp för företaget vid behov, då man ändå inte ser en framtid för företaget. De med stor kompetens kan av egen vilja lämna företaget för något bättre.
  • Tillägg

    Rapporter har även visat att företag där ledningen består av grundaren eller grundarna i många fall har större vinster är de företag som styrs av personer utan anknytning till företagets historia. Så fort jag hittar länk till dessa rapporter lägger jag till det.

    Läs mer om Findus och EQT:

    – Det höll på gå käpprätt åt helvete!

    Findus huvudkontor tillbaka till Bjuv

    [tags]Bjuv, Findus, Riskkapital, Riskkapitalbolag, EQT[/tags]

    Studio Deluxe – Inspelningsstudio i Åstorp / Helsingborg

    Företagslivet i Åstorp kanske inte är så intressant för alla men för en företagare är det intressant att följa utvecklingen. Något som är ännu roligare är att se hur ett hobbyprojekt växer och utvecklas till ett företag, och ännu roligare är det när man känner personen som startar företaget.
    Kent Wemmert har under en tid haft en inspelningsstudio och karaokeutrusning för hobby- och privatbruk vilket han använt till att spela in och spela upp både egen musik och karaokelåtar. Dock har efterfrågan från andra ökat alltmer efter att kunna få hjälp av Kent med att spela sig själv på skiva. En efterfrågan som Kent nu anpassat sig efter och därför startat sitt företag.

    Affärsidén är enkel: Att erbjuda inspelning av sång och musik till ett konkurrenskraftigt pris, samt erbjuda karaokeunderhållning.

    Ni hittar, bilder, priser och låtlista mm på Studio DeluxeInspelningsstudio & karaoke i Helsingborg (Åstorp)

    [tags]Åstorp, Inspelningsstudio, Helsingborg, Karaoke[/tags]

    Att knyta ett skosnöre – Del 1

     

    Att knyta skosnöre är ingen konst

    Det finns en hel del saker man tar för givet. En kunskap som många av oss aldrig funderar på efter att vi väl har lärt oss behärska den är hur man knyter ett skosnöre.
    Att knyta ett skösnöre är för de flesta ingen konst, antingen gör man det dagligen eller så är man lat och stoppar bara ner fötterna i de förknutna skorna och knyter enbart om skorna vid väldigt få tillfällen – dock brukar dessa så tillfällen vara problematiska, bara tidsödande.

     

    Hur gör jag när jag knyter mitt skosnöre?

    Själv har jag inga problem med att knyta skorna. Mina vardagsskor knyter jag väldigt sällan och jag sällar mig till den lata gruppen som bara stoppar ner fötterna i de förknutna skorna med hjälp av ett skohorn. Tidigare använde jag pekfingret som skohorn, men efter några år märkte jag att jag började få en förslitning och förhårdnad på fingerknogen, dock försvann detta symptom tack vara att jag började använda skohorn.
    Mina tränings- och springskor knyter jag dock alltid, detta för att jag vill att de ska sitta ordentligt på foten och förhindra felaktig belastning och skador.

     

    Mitt ”problem” med att knyta skor

    Fastän jag inte har något riktigt problem med att knyta mina skor får jag alltid en känsla av att vara barn på nytt när jag knyter skorna. Anledningen till detta tror jag är att min teknik har inte förändrats sedan förskoleåldern då jag lärde mig att knyta skorna själv, jag tittar alltid lika fundersamt på de öglor jag skapar och jag känner mig klumpig när jag slutför knuten. Problemet är alltså att skosnörning får mig att känna mig som ett barn med någorlunda god kännedom om hur man knyter sina skor, men ändå inte fullärd. Jag vet inte heller hur jag ska råda bot på denna känsla av att vara ett barn.

     

    Tanken som slog mig

    Tanken som slog mig för någon dag sedan när jag satt där och knöt mina träningsskor var:

  • 1. Hur många sätt kan man knyta sina skor på?
  • 2. Finns det olika sätt att knyta ett skosnöre i olika kulturer/delar av världen eller är skösnörning och sättet man knyter på en universal teknik som ser likadan ut överallt?
  • 3. Hur ska jag bli av med känslan av att vara ett barn som knyter ett skosnöre?
  •  

    Min väg mot svaret

    För att ta reda på mer gällande skosnörning i världen sökte jag hoppfullt men skeptiskt på Internet och i mitt sökande hittade jag en sida full av information om skosnörning – Ian’s Shoelace Site.
    På sajten har Ian Fieggen samlat en hel del information om skösnörning.

    Viktigt att tänka på är att skilja på skosnörning och att knyta snöret.
    Skosnörning innefattar även sättet man trär snöret genom skosnöreshålen, medan att knyta snöret enbart innefattar slutfasen där man knyter ihop snöret.
    Jag är intresserad av den senare delen – knuten.

    En av de saker jag inser när jag läser igenom Ians sajt är att jag använder mig av den enklaste formen av knut som man ofta lär ut till barn på grund av enkelheten – Two Loop Shoelace Knot bestående av två öglor (se nedan):
    Knyta med hjälp av två öglor - Two Loop Shoelace Knot
    Bild: Copyright © Ian W. Fieggen – Used with permission

    Jag antar att det är just denna enkelhet i knuten i samband med att jag inte utvecklat min teknik sedan barnsben som får mig att känna mig som ett barn.

    Ian visar även att det finns 17 sätt att knyta ett skosnöre på.
    Några favoriter som jag tänkt försöka mig på är:

  • ”Ian Knot” = Ian’s Fast Shoelace Knot, som enligt Ian är världens snabbaste sätt att knyta en ett skosnöre på.
  • Ian’s Secure Shoelace Knot, som enligt Ian kräver 3 gånger så stor kraft jämfört med en standard knut för att knytas upp
  • Standard Shoelace Knot, i slutändan är detta samma knut som jag redan använder men med ett mer vuxet och säkrare utförande.
  • One Handed Shoelace Knot, enhandsknuten som är användbar och lämpar sig bra för de som enbart kan använda sin ena hand. T ex på grund förlamning eller annat handikapp.
  • One Handed Lacing, enhands skosnörning utan knut. Detta är ett sätt att snöra skorna på för de som enbart kan använda sin ena hand. T ex på grund förlamning eller annat handikapp.

     

    Svaren på mina frågor om skosnörning och att knyta skosnöret

    På två av mina frågor är jag nöjd med svaren.

  • 1. Hur många sätt kan man knyta sina skor på?
    Det finns flera sätt att knyta skosnöret på, Ian kan visa upp 17 sätt på sin sajt om skosnörning.
  • 2. Finns det olika sätt att knyta ett skosnöre i olika kulturer/delar av världen eller är skösnörning och sättet man knyter på en universal teknik som ser likadan ut överallt?
    Här har jag ännu inte hittat något svar. Jag kontaktade även Ian gällande detta och det visade sig att även han var intresserad av svaret på denna fråga, men att han ännu inte hittat svaret på det.
  • 3. Hur ska jag bli av med känslan av att vara ett barn som knyter ett skosnöre?
    Jag ska lära mig lite nya tekniker inom skosnörning och hur man knyter ett skosnöre, vilket antagligen kommer att medföra att jag känner att jag kommit längre än den skosnöresknut jag lärde mig i förskoleåldern.
  •  

    Kommer det fler inlägg om skosnörning? Detta kallas ju Del 1.

    Jag hoppas på att kunna publicera del 2 av detta inlägg en dag. Nu är det meningen att jag ska försöka ta reda på fråga 2, vilken jag inte fått något svar på:
    Finns det olika sätt att knyta ett skosnöre i olika kulturer/delar av världen eller är skösnörning och sättet man knyter på en universal teknik som ser likadan ut överallt?

     

    Relaterade länkar:

  • Ian’s Shoelace Site
  • Fler intressanta länkar om skosnörning och att knyta skorsnöre
  • [tags]Skor, Skosnöre, Knutar[/tags]

     

    Bloggen liljankoski.SE är nu igång

     

    Efter en del påtryckningar samt av eget önskemål har jag nu äntligen satt upp en blogg på liljankoski.SE.

    Det tog ett tag att få upp bloggen då jag var tvungen att byta webbhotell på grund av att Spray Webbhotell inte vill aktivera mod_rewrite vilket tillåter omskrivning av URLerna.

    För de som inte vet vad omskrivning av URLer är kan jag kort berätta att en omskrivning av URLen kan förbättra en sajts rankning på sökmotorerna. Istället för att ha en URL (adress till sidan) som ser ut t ex så här: httpx://liljankoski.se/?p=1, kan man få en mer beskrivande adress t ex: httpx://liljankoski.se/bloggen-liljankoski-aer-nu-igaang-1/

    Nu är i allafall bloggen fixad och jag ska nu börja med att lägga in tidigare information och som efterfrågat kommer det att bli möjligt att kommentera det jag skrivar om.
    Här komer att bli en blandning av både engelska och svenska.